Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lingsplatser, hålla fyra till fem fot i längd. Honorna
drogo sig ur vägen för mig, och avståndet mellan mig
och hannen minskades. Han reste sig på labbarna
med en förargad rörelse. Ungefär tolv fot skilde oss
åt. Jag gick stadigt framåt, väntande att han när
som helst skulle vända sig om och springa sin väg.
Då endast sex fot lågo oss emellan, flög den
skräckinjagande tanken genom min hjärna: Tänk, om han
inte springer! Nå, då skulle jag naturligtvis klubba
honom. I min förskräckelse hade jag glömt, att jag
hade kommit dit för att få sälen och inte för att laga
att han sprang sin väg. Just då gav han ifrån sig
en snarkande morrning och rusade emot mig. Hans
ögon lyste, gapet var vidöppet, och tänderna
glimmade grymt vita. Utan någon blygsel tillstår jag,
att det var jag som vände om och tog till fotterna.
Han sprang otympligt, men han sprang duktigt. Han
var endast två fot efter mig, då jag tumlade i båten,
och när jag sköt ut den med ena åran, högg han
tänderna i årbladet. Det tjocka träet krossades som
äggskal. Maud och jag sågo förvånade på varandra.
Ett par ögonblick därefter hade han dykt ned under
båten och huggit tänderna i kölen, varpå han
våldsamt skakade vår farkost.
»Å, herre Gud!» sade Maud. »Låt oss vända om.»
Jag skakade på huvudet. »Jag kan göra vad
andra män ha gjort, och jag vet, att andra män ha
klubbat sälar. Men jag tänker, att jag lämnar
hannarna i fred nästa gång.»
»Jag önskar att ni ville låta bli alltsammans», sade
hon.
»Så, så — säg nu bara inte: Å’, var så snäll, var så
345
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
