Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skönt att bli fångad därnere som en råtta i en fälla.
Jag smög mig sakta uppför trappan igen och såg på
honom. Han låg i precis samma ställning som förut.
Jag gick dit ned om igen. Men innan jag begav mig
ned i förrådsrummet, vidtog jag det
försiktighetsmåttet att kasta ned luckan i förväg. Det skulle
åtminstone inte finnas något stängsel för fällan. Men allt
detta var överflödigt. Jag kom åter upp i kaj utan med
ett helt förråd av sylter, skeppsskorpor, konserverat
kött och dylikt — så mycket jag kunde bära —• och
så lade jag åter luckan på dess plats.
Ett enda ögonkast på Ulv Larsen övertygade mig
om att han icke hade rört sig. Nu fick jag en ljus idé.
Jag smög mig in i hans hytt och satte mig i besittning
av hans revolver. Jag fann inga andra vapen, ehuru
jag grundligt genomsökte även de tre andra hytterna.
För säkerhets skull vände jag om till skansen och
mellandäck och såg mig om även där, varefter jag i
kabyssen samlade ihop alla skarpa knivar jag kom
över. Sedan kom jag att tänka på den stora
fällkni-ven, som han alltid bar på sig, och jag gick till honom
och talade till honom, först sakta och sedan högre.
Han rörde sig ej. Så lutade jag mig ned och tog
kniven ur hans ficka. Jag andades lättare. Nu hade
han inga vapen att använda mot 111ig, då jag däremot
var beväpnad och alltid kunde förekomma honom, om
han skulle försöka gripa mig med sina ohyggliga
gorilla-armar.
Sedan jag hade fyllt kaffekokaren och stekpannan
med en del av mitt rov, och tagit porslin från skåpet i
kajutan, lämnade jag Ulv Ivarsen liggande i solen och
begav mig i land.
368
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
