Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillsammans de bägge spirorna och med avseende
fästat vid deras olika längd, fastgjorde jag vid
skärningspunkten det dubbla blocket till storklofallet. Med
detta, jämte det enkla blocket och själva löparen,
fick jag en god gina. För att hindra spirornas
tjockändar från att glida på däck, spikade jag fast tjocka
klampar omkring dem. Då allt var färdigt, fastgjorde
jag en löpare vid saxens spets och förde den direkt
till spelet. Jag började få tillit till detta spel, därför
att det gav mig kraft över all förväntan. Som vanligt,
höll Maud an, medan jag hyvade. Saxen höjde sig
i luften.
Nu upptäckte jag, att jag hade glömt gajar. Detta
tvingade mig att klättra upp i saxen, vilket jag måste
göra två gånger, innan jag hade fästat dessa ändar
både för- och akteröver samt bordvarts. Skymningen
var redan inne, då jag hade hunnit så långt. Ulv
Larsen hade suttit ute och lyssnat på allt hela
eftermiddagen utan att säga ett ord, men nu hade han
begivit sig till kabyssen för att laga till sin kvällsvard.
Jag kände mig alldeles stel i korsryggen, till den grad,
att jag endast med möda och ansträngning kunde räta
upp mig. Jag betraktade mitt verk med stolthet.
Det började verkligen se någonting ut. Jag var
alldeles utom mig av begär att få hissa upp någonting
i min sax — precis som då ett barn har fått en ny
leksak.
»Jag önskar, att det inte vore så sent», sade jag.
»Det vore roligt att se hur apparaten arbetar.»
»Var inte så glupsk, Humphrey», bannade Maud.
»Kom ihåg, att det blir en ny dag i morgon, och nu är
ni ju så trött, att ni knappt kan stå.»
39«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
