Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRETTIOÅTTONDE KAPITLET.
»Jag tänker, att min vänstra sida nu också håller
på att förlamas», skrev Ulv Larsen morgonen efter
den dag, då han försökte sätta eld på fartyget.
»Stelheten tilltar. Jag kan knappt röra handen. Ni
måste tala högre. Det lider mot slutet.»
»Har ni plågor?» frågade jag.
Men jag var tvungen att upprepa frågan med höjd
röst innan han svarade: »Inte ständigt.»
Hans vänstra hand fördes långsamt och mödosamt
över papperet, och vi kunde endast med den största
svårighet tyda, vad han skrev. Det liknade närmast
ett »andebudskap», sådana som lämnas vid
spiritis-tiska seancer, där inträdet kostar en dollar.
»Men ändå är jag här ännu, helt och hållet här»,
skrev han långsammare och otydligare än någonsin.
Pennan föll ur hans hand, och vi måste åter sätta
den mellan hans fingrar.
»Då jag inte har några plågor, har jag det
fullkomligt fridfullt och lugnt. Jag har aldrig tänkt klarare
än nu. Jag kan fundera över liv och död som en av
Indiens vise.»
»Och över odödligheten?» frågade Maud liögljudt
tätt invid hans öra.
424
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
