- Project Runeberg -  Varg-Larsen /
428

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och storsegel — och lappade, förkortade och illa
till-tygade, som de voro, utgjorde de en löjligt opassande
klädnad åt ett så ypperligt fartyg som Ghost.

»Lien de kunna likväl användas!» utbrast Maud
jublande. »Vårt arbete skall bli fruktbärande — vi kunna
anförtro våra liv åt dem!»

Bland alla mina nya handtverk hade jag helt visst
minsta hedern av segelmakeriet. J ag kunde sköta
segel vida bättre än förfärdiga dem, och jag hyste
intet tvivel om möjligheten att kunna föra Ghost till
någon av Japans nordliga hamnar. Jag hade numera
studerat navigation i några läroböcker, som funnos
ombord, och dessutom hade jag ju Ulv Larsens
gradskiva, en uppfinning så enkel, att ett barn skulle kunna
använda den.

Vad uppfinnaren beträffade, hade det under en
veckas tid inträffat föga förändring i hans tillstånd, utom
att dövheten tilltog och läpparnas rörelser blevo allt
svagare och svagare. Men den dag, då vi hade fått seglen
klara, hörde han inga ljud och läpparna upphörde att
röra sig — likväl icke förrän jag förut hade frågat
honom: »Är ni ännu där?» och hansläppar hade svarat »ja».

Den sista kommunikationslinjen var avbruten.
Nå-gonstädes inom denna halvdöda kropp dvaldes ännu
mannens själ. Omsluten av levande materia fortfor
den kraftiga intelligensen att brinna, men den brann i
tystnad och mörker. Och den var frigjord från
kroppen. För denna intelligens kunde det icke finnas
någon objektiv kännedom om en kropp. Den kände
icke till någon sådan. Den sinnliga världen fanns
icke till för den. Den kände endast sig själv och
vidden och djupet av stillheten och mörkret.

428

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:54:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varglarsen/0432.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free