Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Vargens son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som en fura och stark som gråbjörnen, men med ett
hjärta som sommarens fullmåne; hans...
— Ah, avbröt Mackenzie, som kom ihåg den
kända Nordlandsfiguren — Malemute Kid.
— Just han, en väldig man. Men har du inte
sett den andres squaw? Hon var helsyster till
Zarinska.
— Nej, hövding; men jag har hört talas om
henne. Mason — ja, Mason han krossades av en av
år tyngd fura långt, långt upp i norr. Men hans
kärlek var stor och han hade mycket guld. Med
detta och hans son reste hans hustru otaliga
dagsresor möt vinterns middagssol, och där lever hon
fortfarande — borta från bitande köld, snö,
midnattssol och ständig vinternatt.
En andra budbärare avbröt med en befallande
uppmaning från rådet. Då Mackenzie kastade ut
honom i snön, uppfångade han en glimt av de
svängande figurerna framför rådselden och hörde
männens djupa basröster i rytmisk sång och
förstod att shamanen höll på att egga upp folket.
Tiden var knapp. Han vände sig mot hövdingen.
— Kom! Jag vill ha din dotter. Och jag vill
ha henne nu. Se! här är tobak, te, många skålar
socker, varma filtar, näsdukar, både stora och små,
och här en riktig bössa med många kulor och mycket
krut.
Vargens Son — 3
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
