Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. I fjärran land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och mörbultäde, tillbaka till deras arbete. Det var
första gången någon av dem fått ett kok stryk.
Lämnande flodbåten vid huvudloppet av Little
Peel använde de återstoden av sommaren till att
transportera sina kanoter över Mackenziebäckenets
vattendelare till West Rat. Denna lilla flod är en
biflod till Porcupine, som i sin tur faller ut i Yukon,
där denna Nordlandets väldiga stråkväg gör en
sväng upp mot polcirkeln. Men de hade förlorat
i sin kapplöpning med vintern, och en dag förtöjde
de sina kanoter vid den tjocka iskanten och
skyndade att föra sina saker i land. Den natten
pressades isen av strömmen och bröt åter upp flera gånger;
följande morgon hade den lagt sig till ro för gott.
— Vi kan inte vara mer än fyra hundra miles
från Yukon, förklarade Sloper, där han mätte med
sin tumnagel på kartans skala. Rådplägningen,
under vilken de båda oduglingarna hade gnällt,
närmade sig sitt slut.
— Hudson-Bay-posten har slutat för länge
sedan. Ingen nytta av den nu. Jacques Baptistes far
hade gjort turen för pälskompaniet i gamla dagar,
markerande vägen med ett par frusna tår.
— En otäck väg! utropade en av sällskapet. Inga
vita?
— Nej, inga vita, förklarade Sloper; men det är
73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
