Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. I fjärran land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nas välfödda figurer. Gul och svag, flyende från
en sydamerikansk pesthåla, hade han inte brutits
ned av sin färd genom de olika klimatzonerna och
var fortfarande i stånd att slita som en man. Han
vägde tillsammans med sin tunga jaktkniv sannolikt
ej mer än nittio pund, och hans grånade hår
vittnade om att han passerat den första våren. Fastän
Weatherbees eller Cuthferts unga friska muskler
gingo mer än tio gånger upp mot hans, kunde han
likväl vandra i kapp med dem en hel dagsresa,
tills de dödströtta sjönko till marken. Och hela
dagen hade han försökt övertala sina starkare
kamrater till att anträda en tusenmila färd, förbunden
med de hårdaste strapatser en man väl kan tänka
sig utstå. Han var inkarnationen av sin ras’
rastlöshet, och den gamla teutoniska envisheten parad med
yankeens raskhet och verksamhetslust tvingade
kroppen till underdånig lydnad under hans starka
vilja.
— Alla som röstar för att vi ge oss av med
hundarna, så snart isen lägger sig, säga ja.
— Ja! hördes åtta röster ropa — röster som
skulle utslunga en ström av svordomar under många
hundra miles lidande.
— Ingen har något emot det?
— Jo! För första gången voro odågorna ense
utan hänsyn till egna intressen.
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
