Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. I fjärran land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eko, den högtidliga dystra skogen, som tycks vakta
något hemskt oförklarligt, som varken ord eller
tankar kunna omfatta.
Den värld han nyligen lämnat med dess ivrigt
verksamma nationer och stora företag syntes honom
så långt avlägsen. Tillfälliga minnesbilder
vaknade —* minnen av marknadstorg, konstgallerier,
överfyllda stråkvägar, minnen av högtidsdräkter och
samkväm, minnen av präktiga män och kvinnor —
men dessa minnen föreföllo blott som vaga
erinringar av ett liv han levat för länge sedan, ja, rent
av på en annan planet. Det hjärnspöke han nu
skapat sig, det var verkligheten. Stående vid sidan av
väderflöjeln betraktade han polarmolnen och kunde
inte övertyga sig om att södern verkligen existerade
och att det där nu rådde liv och rörelse. Det fanns
ingen söder, det fanns inga män födda av kvinnor,
intet givande och tagande i äktenskap. Bakom den
bleka horisonten sträckte sig blott ödemarker och
bakom dessa ännu vidare ödemarker. Det fanns
intet land med solsken, intet land fyllt av blommor
och blomdoft. Sådana ting voro blott fantastiska
drömmar om paradiset. De soliga länderna i väster
och kryddländerna i öster, det leende Arkadien och
de lycksaligas ö — ha! ha! Hans skratt ekade
hemskt och det ovana ljudet kom honom att rycka
till. Det fanns ingen sol. Detta var universum, dött
85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
