Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Prästens kall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
in i hennes unga, friska ansikte, hålla hennes hand
i din eller trycka din kind mot hennes?
Vid dessa hans ord frammanades en mängd
min-anen, tills hon måste skrika: — Håll upp! Håll
upp! samt vek undan som varghundarna för
pisk-slagen.
— Men du "måste se allt detta i ansiktet, och
det är bättre att göra det nu.
I hans ögon, som hon inte kunde se, glimtade ett
djupt medlidande, men hans ansiktsdrag,
visserligen spända och skälvande, visade ingen skonsamhet.
Hon lyfte upp huvudet från bordet, bemästrade
tårarna och kämpade för att återvinna fattningen.
— Jag skall fara bort. De ska aldrig få se mig
mera och komma att glömma mig. Jag ska vara
som död för dem. Och — och jag vill ge mig av
med Clyde — i dag.
Det tycktes vara avgjort. Wharton närmade sig,
men prästen vinkade honom tillbaka.
— Du har önskat dig barn?
Ett tyst: ja.
— Och bett att få barn.
— Ja, ofta.
— Har du betänkt, att du kan få barn? Fader
Roubeaus blick dröjde ett ögonblick på mannen vid
fönstret.
Hennes ansikte ljusnade hastigt. Men så förstod
131
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>