Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. En kungs gemål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varma pälsverk mot tunt bomullstyg och dålig
whisky dröjde det inte länge förrän solens söner
dukade under för galopperande lungsot eller andra
snabbt verkande sjukdomar, vilka äro en högre
civilisations välsignelser.
Det var under dessa dagar av arkadisk enkelhet
som Cal Galbraith for genom landet och blev sjuk
vid Lower River. Det var en uppiggande
omväxling för de goda systrarna, som levde sitt enformiga
liv vid Heliga Korsets missionsanstalt, att få ta
hand om honom och ge honom medicin. Föga
drömde de dock om vilket hett livselexir de ingöto i
hans ådror genom beröringen med sina mjuka
händer och genom sin ömma omvårdnad. Cal
Galbraith fick underliga tankar, vilka togo fast form,
när han fick se missionsflickan Madeline. Han
låtsade dock icke om någonting, tålmodigt bidande sin
tid. På våren frisknade han till, och då solen skred
sin bana över himlavalvet i en gyllene cirkel och det
nyfödda livets glädje och rörelse märktes över hela
landet, samlade han sina ännu svaga krafter och gav
sig av.
Missionsflickari Madeline var emellertid
fader-och moderlös. Hennes vite far hade underlåtit att
gå ur vägen för en gammal gråbjörn och fått en
hastig död. Då hennes indianska mor stod utan
make och någon som kunde förse hennes förrådsrum
153
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
