Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. En Odyssé i Nordlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då konversationen mattades och de resande
stoppade sina sista pipor och vecklade upp sina hårt
hoprullade sovsäckar, vände sig Prince till sin kamrat
för vidare upplysningar.
— Nåväl, du vet vem cowboyen är, svarade
Malemute Kid i det han började snöra av sina
mocka-siner, och det är inte svårt att se, att hans
sängkamrat har brittiskt blod i ådrorna. De övriga, ja,
de är ättlingar av franska coureurs du bois med en
uppblandning från gud vet hur många raser. De
två, som lagt sig vid dörren, är äkta halvblod eller
bois brulés. Den där pojken med ylleskärpet —
lägg märke till ögonbrynen och formen på hans
haka — är ett tydligt vittnesbörd om att en skotte
trängt in i hans mors rökiga tält. Och den där
vackre gynnaren, som lägger kappan under huvudet,
är ett franskt halvblod — du hörde honom ju tala.
Han tycker inte om de två indianerna strax intill
honom. Du förstår, då halvbloden gjorde uppror
under Riel, höll sig fullbloden stilla, och sedan dess
har inte kärleken mellan dem varit stor.
— Men vem är den där med den dystra
uppsynen vid ugnen? Jag svär på att han inte talar
engelska. Han har inte öppnat munnen på hela kvällen.’
— Du tar fel. Han talar engelska bra nog. Lade
du märke till hans ögon, då han lyssnade? Jag
gjorde det. Men han är varken närmare bekant med
184
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
