Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. En Odyssé i Nordlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
än andra mäns. Hans grovhuggna ansikte med
buskiga ögonbryn, kraftig haka och oförskräckta
ljusblå ögon vittnade om en man, som blott känner
styrkans lagar. Hans korngula, frostiga hår föll
långt ned på björnskinnskragen. Han väckte en
svag tanke på havet, då han svängde nedåt den
smala vägen i spetsen för hundarna. Han knackade
med tjockändan av sin hundpiska på Malemute Kids
dörr som en nordisk viking på härnad i södern skulle
ha dundrat på en borgport för att bli insläppt.
Prince blottade sina kvinnligt runda armar och
knådade surdeg, under det han kastade mången
sidoblick på de tre gästerna — tre gäster, vilkas
make knappast under en människoålder komma
under en mans tak. Främlingen, som Malemute Kid
hade kallat Ulysses, intresserade honom fortfarande,
men ännu större intresse väckte Axel Gunderson
och hans hustru. Hon tycktes ha känning av dagens
färd, ty hon hade blivit vek av ett liv i. komfort
under en längre tid, sedan hennes man blivit rik,
och hon verkade trött. Hon vilade mot hans breda
bröst likt en ömtålig blomma och svarade sömnigt
på Malemute Kids godmodiga skämt och satte
Prin-ce’s blod i en underlig svallning genom en blick
ur sina djupa, mörka ögon. Ty Prince var man och
en frisk man, som blott hade sett få kvinnor på
många månader. Och likväl var hon äldre än han
Vargens Son —13
193
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
