Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. En Odyssé i Nordlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han med utterskinnen drog sig närmare ugnen
på samma sätt som män, vilka varit berövade
elden och nu äro rädda för att denna Prometheus’
gåva skall tagas från dem vilken minut som helst.
Malemute Kid skruvade upp tranlampan och
placerade den så att skenet föll på talarens ansikte.
Prince lät sig glida över britskanten och slöt sig tiU
dem.
— Jag är Naass, en hövding och son av en
hövding. Jag är född mellan solens nedgång och dess
uppgång på den mörka sjön i min fars oomiak.
Hela natten arbetade männen vid årorna, och
kvinnorna öste ut vattnet, som vågorna slog in över oss>
och vi kämpade med stormen. Saltvattenstänket frös
på min mors bröst, tills hennes andedräkt fördes bort
med strömmen. Men jag — jag höjde min röst och
blandade den med vind och storm och levde. Vi
levde på Akatan....
— Var? frågade Malemute Kid.
— Akatan, som är en ö bland Aleuterna, Akatan
bortom Chignik, bortom Kardalak, bortom Unimak.
Som jag sagt, vi levde på Akatan, som ligger mitt
i havet vid världens utkant. Vi jagade och fiskade
det salta havets fisk, säl och utter, och våra hyddor
stod sida vid sida på den smala klippranden
mellan skogens bryn och den gula stranden, där våra
203
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
