Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. En Odyssé i Nordlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inte efter en fisketur en natt, men senare kastades
de upp på stranden av tidvattnet. De höllo varandra
hårt omslingrade.
Folket förundrade sig över hatet mellan de båda
familjerna, och de gamla männen skakade sina
huvuden och sa att striden skulle fortsätta, när det
föddes barn till henne och mig. De berättade mig
detta redan som pojke, och jag trodde det och
började se på Unga som på en fiende, som skulle bli
mor till barn, vilka skulle bekämpa mina. Jag
tänkte på detta dag och natt, och då jag blev yngling
frågade jag, varför det skulle bli så. De svarade:
’Vi vet inte, men det var så i dina fäders tid’. Jag
grubblade över att ett kommande släkte skulle
behöva kämpa de bortgångnas strid, och jag fann att
det var orätt. Men folket sa, att det måste vara så,
och jag var ju bara en yngling.
De sa också, att jag måste skynda mig att gifta
mig, så att min avkomma hann växa sig stor och
stark före hennes. Detta var lätt, ty jag var
hövding, och folket såg upp till mig på grund av mina
förfäders bedrifter och lagar och den rikedom jag
ägde. Vilken flicka som helst ville gifta sig med
mig, men jag fann ej någon, som jag tyckte om.
Och de gamla männen och flickornas mödrar sa
till mig, att jag måste skynda mig, ty det fanns
redan jägare som bjöd högt åt Ungas mor, och skulle
206
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
