Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. En Odyssé i Nordlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem och kände dem. De var rika, sa han, och
vistades på en plats, där de grävde fram guld ur
jorden.
Det var ett land med en vild natur och långt
avlägset. Men så småningom kom jag dock till lägret,
som låg dolt mellan bergen och där män arbetade
dag och natt utan att se solen. Men tiden var inte
inne ännu. Jag lyssnade till folkets prat och fick
veta, att han rest bort — de, han och hon, hade
rest till England, som det sades för att förmå folk
med pengar att bilda ett bolag. Jag såg huset, i
vilket de bott. Det liknade mera ett palats av det
slag man ser i de gamla länderna. På natten kröp
jag in genom ett fönster för att se hur han hade
behandlat henne. Jag gick från rum till rum, och
jag tänkte, att så måste kungar och drottningar bo.
Alla sade också, att han behandlade henne som en
drottning, och många undrade av vad ras hon var,
ty det fanns ju annat blod i hennes ådror och hon
var olik Akatans kvinnor, och ingen visste vem hon
ursprungligen var. Ja, hon var en drottning, men
jag var en hövding och son av en hövding, och jag
hade betalt ett oerhört pris i pälsverk, båtar och
pärlor för henne.
Men varför så många ord? Jag var sjöman och
kände fartygens väg på havet. Jag följde därför
efter till England och sedan till andra länder. Ibland
221
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
