Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Päntheons kupol. Låtom oss för den skull också
antaga, att vi ginge omkring på vårt klot i alla
riktningar liksom en myra på en ofantlig kula.
Jordklotet kan jämföras med en kula af magnetjärn,
och dess dragningskraft fäster oss omotståndligt vid
dess yta.
På hvilken punkt af jorden vi än gå, kalla vi
alltid den yta, som vi ha under våra fötter, för
»nedåt» och rymden, som vi ha öfver våra hufvuden,
för »uppåt». Vi kunna antaga, att vi befinna oss på
alla punkter af jordklotet efter hvarandra, men alla
dessa punkter äro nödvändigtvis nedåt för oss, och
den motsvarande punkten i rymden öfver oss är alltid
uppåt. Här är således endast frågan om ett visst läge
i förhållande till oss själfva och alldeles icke om en
absolut verklighet i förhållande till den yttre rymden.
Två iakttagare, som befinna sig vid yttersta ändarna
af en och samma diameter, skola ha »uppåt» alldeles
motsatt hvarandra; två andra, som befinna sig vid
ändpunkterna af en annan diameter, som skär den
första i rät vinkel, skola ha »uppåt» i två punkter,
som stå vinkelrätt mot de förra, och så vidare. Om
hela jordklotet täcktes af iakttagare, skulle hvar och
en af dem förlägga »uppåt» öfver sitt hufvud, och
följden blefve, att hela den omgifvande rymden skulle
vara uppåt för jordklotets hela befolkning.
Rundt omkring hela jorden sträfvar tyngden till
medelpunkten.
Detta är i själfva verket också vår belägenhet
rundt om på jordklotet. Hvilken punkt vi än bebo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
