Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Somliga, såsom månen, Mercurius, Mars äro mindre,
andra åter, såsom Uranus, Neptunus, Saturnus, Jupiter,
äro större. Jupiter t. ex. är 1 234 gånger större än
jorden; det skulle fordras 1 234 jordklots samfälda
omfång för att bilda ett klot af Jupiters storlek.
Jupiter är därjämte 310 gånger tyngre än vår jord, så
att om man kunde lägga Jupiter på en våg, som vore
tillräckligt stor för att rymma denna planet, skulle
man i den andra vågskålen nödgas lägga 310 jordklot
för att uppväga honom.
De skenbara företeelserna äro således mycket
bedrägliga. Jorden, som vi bebo, har icke ett enda
särskildt kännetecken, som skiljer henne från de
andra världar, hvilka jämte henne deltaga i himlarnas
harmoni.
Den första sanning, astronomien sålunda lär oss
och om hvilken man måste vara fullt öfvertygad, om
man vill förstå tingens verklighet, är, att jorden
sväfvar fritt i rymden, utan stöd eller upphängningspunkt
af något slag, och att hon icke har något upp eller
ned, höger eller vänster, eller någon riktning i
världsalltet. Om man icke beflitar sig om att fatta och
göra klart för sig detta förhållande samt en gång för
alla lägga på minnet, att vårt klot är en
himmelskropp, som fri och rörlig sväfvar i den tomma
rymden alldeles på samma sätt som de öfriga
himmelskropparna, om man bevarar någon baktanke af det
intryck, de skenbara företeelserna göra, ja, om man
blott svagt och obestämdt tänker, att jorden skulle
kunna vara världens grundval och uppehålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
