Vår himmel / 48 (1893) Author: Camille Flammarion Translator: Oscar Heinrich Dumrath Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

såsom å klotet T’, ha 86 164 sekunder förflutit; samma
stjärna är då midtför meridianen A. Men solen, som
står i medelpunkten för jordens årliga rörelse, synes
då ej i samma räta linje som stjärnan X, utan
midtför punkten B, och för att meridianen A åter skall
komma alldeles midtför solen, måste jorden vrida sig
ytterligare under 3 minuter och 56 sekunder från A
till B. Soldygnet, som reglerar lifvet, är för den skull
visserligen fullt 24 timmar, men det siderala dygnet
eller tidslängden för jordens hvälfning kring sig själf
är blott 23 timmar 56 minuter och 4 sekunder.

Fig. 8. Skillnaden mellan dagens längd och jordens kringrullning.

Vi ha sagt, att jorden rullar kring solen i en
ofantlig krets, som hon behöfver ett helt år för att
genomlöpa. Vår planet använder 365 dygn 6 timmar
9 minuter och 9 sekunder (365,25636 dygn) för att
genomlöpa denna bana, som befinner sig 149 millioner
kilometer från solen. Denna omhvälfning kallas det
siderala året. Men liksom hänsynen till lifvets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>