Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
solen, ökas hans hastighet. Då han aflägsnar sig från
solen, såsom i ställningen EF, går han långsammare.
Jordens rörelse på sin bana är således icke likformig;
hon löper hastigare, då hon befinner sig i sitt
peri-licliiim (januari), det vill säga är närmast solen, än
då hon befinner sig i sitt aphelium (juli) det vill säga
är längst bort ifrån solen. De på lika tider
tillryggalagda båglängderna äro desto mindre, ju aflägsnare
planeten är. Men de ytor, som ligga mellan de linjer,
hvilka dragas från solen till de på lika tider
genomlupna båglängdernas ändpunkter, äro sinsemellan lika.
Detta är ett anmärkningsvärdt förhållande.
Jorden använder sålunda lika lång tid för att flytta sig
från E till F som för att gå från C till D, ehuru den
förra bågen är mindre än den senare. Radius vector
kallas de linjer, hvilka såsom SE, SF, SA, SB o. s. v.
dragas från solen till planeten i dennes olika lägen.
De ytor, som bestrykas af dessa radier, förhålla sig
som de tidslängder, hvilka användas för att
tillryggalägga dem, och äro således två, tre, fyra gånger så
vidsträckta, allt efter som man har att göra med en
två, tre eller fyra gånger så lång tid. Om man på
ett kartongblad uppritar fig. 18 och skär ut de
skuggade ytorna, skola de tre bitarna ha samma vikt.
Den tredje satsen är följande. Man måste känna
äfven denna för att med full noggrannhet kunna
föreställa sig dessa rörelser:
3:o) Kvadraterna på planeternas omloppstider
kring solen förhålla sig sins emellan som kuberna på
afstånden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
