Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hafven på Mars äro lätt färgade grönt, och kontinenterna
hafva orangegul skiftning. Utan tvifvel har
växtvärlden denna färg på Mars. Denna vår sällsamma
grannplanet visar sig vanligen för teleskopet med det
utseende, som angifves af bilderna i fig. 38 — 41, hvilka
återgifva några af de iakttagelser, som från september
1877 till mars 1878, då Mars näst senaste gången
var närmast jorden, gjordes af Schiaparelli i Milano.
De ljusa fläckarna motsvara fastland, de mörka
hafven, och snöfläckarna visa sig vid polerna.
I mycket starka teleskop visa sig Mars’ kontinenter
genomdragna af räta linjer, hvilka sätta alla hafven
på Mars i förbindelse med hvarandra och ömsesidigt
skära hvarandra. Schiaparelli, den framstående
iakttagare, som upptäckte dem, gaf dem namnet kanaler.
Äro de verkligen kanaler? Skulle de vara gamla
floder, hvilkas lopp man rätat och utvidgat? Det
finnes mindre vatten på Mars än på jorden.
Kontinenterna tyckas vara absolut jämna. Astronomerna
ha här för visso ett af de sällsammaste problem att
lösa.
Man kan erhålla en föreställning om detta utseende
af fig. 42, som visar de af dessa kanaler genomdragna
landmassorna. Det sällsammaste härvid är, att dessa
kanaler vid vissa tider synas fördubbla sig, såsom
man tror, merendels mot slutet af vintern och
sommaren, vid den tid, då snön smälter vid ena eller
andra marspolen; nästan bredvid hvarje kanal löper
då skarpt parallelt med densamma en annan liknande
kanal på sätt fig. 48 visar. Dessa förändringar för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
