Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1, januari 1899 - Några ord om August Strindbergs olika utvecklingsskeden, af Karl af Geijerstam - En historia från Halstanäs, berättad af Selma Lagerlöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ständigheten. Hans misstro och
konflikten mellan hans båda grundförmågor
komma honom att ryckas med af tidens
olika strömningar, och så har Strindberg
— utan att veta det, i tanke att han städse
opponerat mot tiden — städse kommit
att flyta på den sista opinionsströmmen.
Med all sin själsrikedom, med all
sin stora konstnärliga begåfning, som
kommit honom att rikt som
kanske ingen annan spegla tiden, har han
alltid saknat, hvad som skulle gjort
honom ännu större — den personliga
enheten.
EN HISTORIA FRÅN HALSTANÄS.
Berättad af SELMA LAGERLÖF.
ågonstädes utmed vägen låg förr i
världen en gammal gård, som
kallades Halstanäs. Den hade skogsbry
net alldeles bakom sig och var låg
byggd med långa räckor af röd
målade hus. Bredvid boningshuset
stod en stor hägg, som öfversållade
det röda tegeltaket med svarta bär.
En vällingklocka med skärmtak
hängde uppe öfver stallgafveln.
Alldeles utanför köksdörren fanns
ett dufslag med små nätta
balustrader vid flyghålen, på kontorsväggen
hängde en ekorrbur, som bestod af
två små gröna hus och ett stort
ståltrådshjul, och framför den stora
syrenhäcken stod en hel lång rad
af barktäckta bikupor.
Gården hade en damm, som var
full af breda rudor och smärta
vattenödlor. Den hade en hundbur vid
inkörsporten, den hade hvita
grindar vid allén och vid
trädgårdsgången och öfverallt, där en grind
kunnat anbringas.
Den hade stora vindar med mörka
vindskontor, som gömde urmodiga
officersfrackar och hundraåriga
fruntimmershattar. Den hade stora kistor
fyllda med silkeschalar och
»brudgrannlåt», den hade gamla klavér
och violiner och guitarrer och
fagotter.
I byråar och skåp lågo
hand-skrifna visor och gulnade gamla
bref, på väggarne i förstugan
hängde jagtgevär och stora pistoler och
skinnklädda jagtväskor, på golfven
lågo trasmattor, där spillror af gamla
satinklädningar voro sammanväfda
med utnötta bomullsgardiner.
Gården hade en stor
förstugu-kvist, där hundrofvan sommar efter
sommar kröp uppför ett glest
spjäl-galler. Den hade stora, gula
för-stugudörrar, som stängdes med
klinka och järnslå, den hade
förstuga, som var strödd med enris,
den hade låga fönster med många
små rutor och tunga träluckor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
