Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1, januari 1899 - Fången på Cayo Toro. (»A lost American») En berättelse från Kuba af Archibald Clavering Gunter. Öfversättning af J. Granlund. Första boken. De båda skönheterna. Första kapitlet. En kväll på operan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
änka återvändt till sitt fädernehem i
New York.
Kort tid därefter ingick hon nytt
äktenskap med Alfred Carter Grayson,
bankiren vid Wall Street, som just vid
denna tid började resa hufvudet bland
New Yorks ledande finansmän. Honom
födde hon en dotter, Blanche, och då
hon strax därpå rycktes bort af döden,
anförtrodde hon åt den varmhjärtade
och kallhufvade amerikanske
aflärsman-nen att taga vård äfven om hennes
äldsta dotter Laura, som han, oaktadt
hon ej ägde något af hans blod i sina
ådror, ägnade en faders kärlek utan
att knappt göra någon skillnad mellan
henne och Blanche, hans eget barn.
Så hade de båda halfsystrame växt
upp tillsammans i tillgifvenhet för
hvarandra, enär ett element, som ofta
förstör systerlig lycka, ej spelade någon
roll inom denna lyckliga familj —
pänningen. Ty sefiorita Laura Morales’
besittningar på Kuba äro betydande så
till omfång som afkastning, hvarigenom
mr Grayson kan lämna sin betydliga
förmögenhet åt sitt eget barn, Blanche,
i medvetande af att hans styfdotter af
egna medel kan skaffa sig hvarje
jordisk lycka, »som kan fås för en väl
späckad börs. Sålunda hade, såsom
redan nämndt, de båda flickorna växt
upp tillsammans och höllo innerligt af
hvarandra. Och då den yngsta nu nyss
kommit ut i den glada världen, funno
de sig icke allenast mycket populära
i storstadssocieteten i allmänhet utan
voro äfven mycket uppburna i det lilla
kubanska kotteriet, som genom
styf-dotterns intressen och förbindelser på
Kuba, helt naturligt dragits till mr
Graysons gästfria hus vid Femte
Avc-nyen.
Bland de unga män, som blifvit
riktiga amts de la maison därstädes,
äro de båda, som nu sträcka sig fram
öfver de unga damerna, sefior Ignacio
Pasquale Ortiz och sefior Luis Vidal.
Den senare, en ung man på
omkring tjugofem, är en kubansk patriot,
som redan afsändt eller medföljt
åtskilliga expeditioner till ön. Han är
en man af anseende i insurgenternas
led, ty han är släkt med Carlos
Manuel de Cespades, president i den så
kallade »Republiken Kuba» och står
på förtrolig fot med Vincente Garcia
och general Quesada.
Han har sannolikt endast två
lidelser här i lifvet, då han sträcker sig
öfver den vackra flickan framfor
honom och ser på henne, som endast
en kuban kan se, med sina milda,
svärmiska och dock så bedjande ögon:
den ena att befria sitt fädernesland^
den andra att vinna den sköna varelse
hvars ögon säga honom sitt svar: »Ni
kan våga det! Ehuru ni är
landsflyktig, ehuru ni är fågelfri med ett
pris på ert hufvud, ehuru ni är fattig,,
så får ni ändå älska mig, arftagerskan,
ty jag älskar erl»
Den andre unge mannen, som.
mottagit mr Temples plats bredvid de»
vackra Blanche, är, fastän spanior,
känd för att hysa starka kubanska
sympatier. Ty alltifrån den tid, sefior
Ignacio Ortiz för några år sedan kom
till New York, har ingen varit mera
m-vecklad i den kubanska saken, ej
häller någon villigare att offra sig för den
än han.
I förstone måhända betraktad med
ett visst misstroende af en del
anhängare till »Den evigt trogna ön»
af denna grupp som samlade sig
omkring det välkända cigarrnederlaget i
Femte Avenyen nedanför Tjugotredje
gatan eller i den kubanska juntans
högkvarter vid Beaver Street, hade sefior
Ortiz under tidens lopp lyckats
förjaga hvarje misstanke från sig genom
deltagandet i en expedition, förande
vapen och ammunition till
insurgenterna. Och fast expeditionen
misslyckades, därför att landstigningen
förhindrades af en spansk kanonbåt, hade
sefior Ignacio Pasquale Ortiz vid detta
tillfälle ådagalagt en sådan tapperhet —
han hade två gånger riskerat bli tagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
