Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1, januari 1899 - Fången på Cayo Toro. (»A lost American») En berättelse från Kuba af Archibald Clavering Gunter. Öfversättning af J. Granlund. Första boken. De båda skönheterna. Första kapitlet. En kväll på operan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hänsynslösa skymfen mot Förenta
staterna genom att på öppna hafvet taga
ett fartyg förande dess flagga och
vidare i anledning af de gräsliga mord,
som utan dom och ransakning
föröf-vades på fångarne. Detta var en
tilldragelse så oerhörd, att hade inte
spanska regeringen öst ut guld i
Washington med samma ymnighet som
a-merikanskt blod sedermera flöt vid
Santiago, och hade icke urskuldanden
framförts för Spanien af en välbekant
ledamot i Förenta staternas regering,
så fanns det harm och makt nog i
Amerika redan då att gifva Spanien
en minnesbeta i nya världen, och en
senare generation skulle besparats en
ny gräslighet, händelsen med »Maine»,
och Spanien skulle undgått den större
hämnd och den strängare rättvisa, som
nu följt.
Men utan att tänka härpå strömmar
det talrika auditoriet denna
novemberkväll 1873 ut ur the Academy of Music
och att döma af utseendet tågar intet
gladare sällskap ut genom den stora
portalen vid Fjortonde gatan fram till
sina ekipager än Graysons, ty de skulle
alla intaga en liten treflig supé hos
Delmonicos, som vid denna tid var
beläget vid Fjortonde gatan och Femte
aveny en.
Till utseendet är miss Blanche
Gray-son lika lätt om hjärtat som trots
någon af de öfriga. Stannande framför
vagnsdörren till sitt ekipage, med ena
handen hållande upp sina långa kjolar
öfver en fot så liten och vacker som
någonsin trippat ut ur the Academy,
räcker hon fram den andra och säger
kokett: »Vill ni inte vara god och
hjälpa mig, sefior Ortiz?»
TtCaspita! Om jag inte vill!» Och
skjutande undan betjänten skyndar den
unge mannen fram och hjälper med
ledig spansk grace den unga damen
in i vagnen.
Luis Vidal har redan spelat kavaljer
åt miss Morales, och sedan mr
Gray-son som med ålderns rätt tog försteget
äfven stigit in, intager Ortiz med spansk
sens commun fjärde platsen i
ekipaget.
»Var snäll och säg till kusken att
köra till Delmonicos, vi råkas där
sedan!» ropar Blanche huldrikt tillTemple,
som stod och bet sig i läppen, icke
riktigt belåten med att se sitt hjärtas
dam begära uppmärksamhet af andra.
Sedan dessa instruktioner blifvit
gif-na och vagnen hastigt rullat i väg för
att lämna plats åt andra som väntade
på sin tur, vänder sig mr Temple till
Vidal, som står bredvid, och säger:
»Ska vi inte gå till fots, Fjortonde
gatan fram, efter kvällen är så vacker,
och röka en cigarr?»
» Gradas! Jag föredrar ...»
»Åh förlåt, jag glömde er obligata.
cigarrett, Luis», infaller amerikanen
lätt. Sedan de båda männen tändt
hvar sitt rökverk, promenerade de
Fjortonde gatan fram mot Femte avenyen,
hvarvid Temple håller skarp utkik efter
tidningspojkar, som han är rädd för,
och extrablad, som alltför plötsligt
kunde sätta hans unge kubanske vän
i kännedom om Virginiuskatastrofen,
ty de äro intima vänner dessa två, och
mer än en gång hade Howard varit i
tillfälle att på ett verksamt sätt tjäna
den unge kubanen, som nu gick vid
hans sida. Lyckligtvis syntes inga
extrablad till, ty de stora tidningame
hade 1873 ännu icke fått för vana
att komma ut j tjugo upplagor på en
dag, då något viktigt inträffade.
Då de unge männen gå bredvid
hvarandra under lifligt samspråk, äro
de inte så olik h varann; ehuru
anglo-sachsaren har kastanjebruna ögon och
kubanen svarta, ha båda långa
mustascher enligt den tidens sed och de
äro ganska lika till figuren, ty de äro
nästan lika långa, ehuru amerikanen
är starkare byggd än den smärte
infödingen från tropikerna.
Egendomligt nog konversera båda på spanska,
hvilket får sin förklaring däraf att mr
Temple under många år varit super-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
