Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2, februari 1899 - Bakteriologiens andel i vår strid mot tuberkulosen. Af Prof. Curt Wallis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BAKTERIOLOGIENS ANDEL I VÅR STRID MOT
TUBERKULOSEN.
Af Prof. CURT WALL I S.
Öfver hela den civiliserade världen
pågår för närvarande en strid mot
tuberkulosen af en helt annan art än
någonsin förr. Man kan visserligen
säga att aldrig människosläktet
fullständigt sträckt vapen för denna sin
fruktansvärda fiende, men striden mot
densamma har dock aldrig varit så ifrig
som nu och detta tydligen emedan den
aldrig förr varit så förhoppningsfull.
Långa tider har den allmänna
åskådningen om vår vanmakt vis-å vis
tuberkulosen varit så allmän bland
lä-kame och till följd däraf äfven bland
allmänheten att knappast någonting
med allvar försöktes mot densamma.
Nu däremot tror man sig med visshet
kunna påräkna en slutlig seger i
striden mot densamma. Omslaget i
meningarne i denna fråga har inträffat
ungefar samtidigt med de stora och
allmänt kända upptäckterna angående
tuberkulosens parasitära natur, och för
visso finnes mången som därför
antager att omslaget förorsakats af dessa
upptäckter. Med andra ord: man tror
att bakteriologien i afseende på
tuber-kolosen alldeles som i afseende på så
många andra smittosjukdomar invigt en
aera af framgångsrik behandling eller
förekommande af sjukdomen. Det kan
vara af intresse att ägna några
betraktelser åt i hvad mån en sådan
åskådning är berättigad.
Den tuberkulösa sjukdom, som är
ojämförligt viktigast af alla som
förorsakas af tuberkulosbacillen är, som
bekant, lungsoten. Hvad vi benämna
lungsot är en sjukdom, hvilken så godt
som alltid är betingad af den lilla
svampväxt, som vi kalla
tuberkulos-bacillen, också om sjukdomens förlopp
ofta påskyndas af andra farliga bakterier.
Lungsoten har iakttagits så långt som
vetenskaplig-medicinsk litteratur når
tillbaka i tiden; medicinens fader,
Hippokrates, skildrade den redan 400
år f. K. tydligt; han kände till dess
svårartade beskaffenhet och omtalar
dess allmänna förekomst. Under hela
den följande grekiskt-romerska
kulturtiden är den föremål för läkames
intresse. Under medeltiden blifva
meddelandena om densamma mera otydliga
till följd af den medicinska
vetenskapens förfall, men med
naturvetenskapens pånyttfödelse i den nya tiden
uppträda meddelandena talrikare och från
1600-talet föreligga klassiska
beskrif-ningar af sjukdomen. På 1700-talet
börjar den pathologi ska anatomin att
syssla med densamma; de grofva
för-ändringarne i lungorna som
karaktärisera sjukdomen beskrifvas och så
för-beredes den tid, då tvänne af den
pathologiskt-anatomiska skolans i Paris
främste män, Bayle och Laénnec, i
början af vårt århundrade visa, att den
karaktäristiska förändringen i denna
sjukdom, lungsoten, äfvensom i många
andra, utgöres af små, närapå
hampfrö-stora gråa knottror, de af dem s. k.
tuberklema — en sjuklig produkt med
stor tendens att sönderfalla och
förstöras och därför ytterst farlig för de
organ i hvilka de uppträda och hvilkas
väfhader de inkräkta på.
Kasta vi en blick på bilagda plansch,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
