Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:o 2, februari 1899
- Bakteriologiens andel i vår strid mot tuberkulosen. Af Prof. Curt Wallis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställda, lika många hafva ej förbättrats
alls och återstoden, omkring 70 %
hafva vid utskrifningen ännu haft
sjukliga symptom kvarstående men de ha
blifvit väsentligt förbättrade och de ha
helt eller till större delen återvunnit
sin arbetsförmåga. Och tilläggas bör,
att resultaten otvifvelaktigt skulle kunna
ställa sig ännu gynnsammare, om de
sjuka komme i tidigare stadier af
sjukdom en till behandling och om de
kunde genomgå densamma under längre
tid — hvartill som ett ytterligare
gynnsamt moment i denna behandling
kommer, att inga oöfvervinneliga svårigheter
ställa sig i vägen för att låta
behandlingens välsignelser komma åtminstone
någon del af de fattige tuberkelsjuka
till del. Men trots allt detta kan lika
litet förnekas att anstalternas dyrhet i
anläggning och drift alltid eller
åtminstone under en knappt öfverskådlig
framtid kommer att hindra att flertalet
af dem, som vore i behof af
behandling, kunna erhålla densamma, och
resultaten, ehuru gynnsamma, visa dock på
ett eklatant sätt huru ytterst
svårbehand-lad sjukdomen är och besanna ånyo den
gamla Hippokratiska satsen, att det är
bättre att förekomma än att bota en
sjukdom. Till all lycka kunna vi också
från de senaste årtiondena anföra
ojäf-aktiga sifferbevis för att vi äfven inför
denna den ojämförligast viktigaste
uppgiften i tuberkulosfrågan icke stå
maktlösa utan hafva säkra
förhoppningar att nå vårt mål: sjukdomens
succe-siva minskning tills den icke längre
utgör samma människosläktets plågoris
som den hittills visat sig vara.
*
Så länge beduinerna lefva i tält är
lungsoten en obekant sjukdom bland
dem, när de flytta tillsammans i
städer infinner den sig däremot. Det är
en erfarenhet som ständigt upprepats,
att nomadfolken fä sjukdomen när de
blifva bofasta och den synes vara ett
nödvändigt appendix till kulturen. I
städerna härjar den svårare än på
landsbygden och i städerna mera ju
större dessa äro. Då nu intet
karaktärsdrag i den moderna kulturen är
tydligare utprägladt än människomas
begär att gyttra sig samman i stora
samhällen ligger det antagandet nära till
hands, att lungsoten är stadd i
tilltagande och detta antagande vinner stöd
i iakttagelsen, att särskildt storindustrien
och fabriksväsendet gynna lungsotens
utbredning. De största siffrorna för
lungsotsdödligheten hafva nåtts i stora
industricentra, ända till 1/z af samtliga
dödsfallen hafva i somliga af dessa visat
sig förorsakas af lungsot, medan
lungsoten i medelttal i kulturländerna
förorsakar omkr. lh af samtliga dödsfallen.
Antagandet har därför haft goda skäl
för sig och det är först på de senaste
årtiondena vi fått fullgiltiga bevis för
att detsamma lyckligtvis är obefogadt.
Saken är att samtidigt med den
modema kulturens sträfvan att åstadkomma
storindusturi och att sammangyttra
befolkningen i stora centra har också
utvecklat sig en sträfvan att förbättra det
allmänna hälsotillståndet och dessutom
har samtidigt med storindustriens
upp-blomstring befolkningens välstånd stigit.
Båda dessa förhållanden sammanlagda
hafva visat sig äga makt att mer än
uppväga hopgyttringens och
fabriksväsendets gynnande af lungsotens
förökning.
England, som gått i spetsen för den
storindustriella utvecklingen och som
först drabbats af de hälsovådor
densamma medför, bland annat också i
afseende på lungsotsdödligheten,
England har också gått i spetsen för de
hälsovårdsförbättringars införande, som
man velat använda som skydd mot
nämnda hälsovådor. England har
därför också före något annat land haft
att glädja sig åt resultat af sina
bemödanden, hvilket af dess statistik kan
ådagaläggas.
Man plägar, som bekant, beräkna
dödligheten i pro mille (°/oo) d. v. s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 12:55:46 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/varia/1899/0096.html
