Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2, februari 1899 - Bakteriologiens andel i vår strid mot tuberkulosen. Af Prof. Curt Wallis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Äfven en mängd af kontinentens stora
industricentra visa betydlig minskning
af lungsotsdödligheten under den
senaste mansåldern, fastän resultaten sällan
kunna täfla med Englands. Och att
Sveriges städer under samma period
visa både en minskad dödlighet och
särskildt en minskad lungsotsdödlighet
torde vara bekant. Vi kunna använda
Stockholm som exempel.
Stockholm har som bekant att under
de senaste årtiondena uppvisa en
ganska vacker dödlighetsstatistik, i det
dödligheten varit stadd i betydligt
afta-gande. Så var den t. ex. under åren
1875—9° följande:
1875—80 ..................... 27,4 %0
1881-85 ..................... 23,5 %0
1886—9° ..................... 20,3 °/oo
Den stora minskningen beror på
minskning af en del af dödsorsakerna.
Ingen grupp af dödsorsaker deltager i
minskningen så mycket som den
viktigaste af dem alla: bröstsjukdomame.
De åstadkomma i medeltal omkring
1/s af samtliga dödsfallen. De hafva
under dessa perioder minskats på
följande sätt.
Dödsfall i Stockholm i samtliga
bröstsjukdomar:
1875—80........................ 9,9 %o
1881—85........................ 7i7 °/oo
1886—90........................ 6,8 °/oo
Hur har den förnämsta af alla
bröstsjukdomar, lungsoten, under samma tid
förhållit sig? Statistiken visar, att den
samtidigt var i ett stadigt sjunkande.
Lungsotsdödsfall i Stockholm:
1875—80........................ 4>s %
1881—85 ....................... 3i6 °/o
1886—90 ....................... 2,a °/o
Lungsoten, som åstadkommer
ungefär hälften af dödsfallen i samtliga
bröstsjukdomar, sjunker således ungefär
lika hastigt som dessa, och båda visa
omkring V* mindre dödsfall under den
sista perioden än under den första;
och anmärkningsvärdt är, att dessa
sjukdomar sjunka fortare än hela död-
ligheten; med andra ord de aftaga
under denna tid i betydelse som
dödsorsaker jämförda med andra sjukdomar.
Alla dessa förhållanden motsvara de
redan skildrade engelska, men det bör
anmärkas, att vi ännu äro långt ifrån
att hafva nått det engelska föredömet.
Stockholm har år 1890 ännu 3,2 °/oo
lungsotsdödlighet medan London och
Edinburgh samtidigt blott hafva i,8°/oo,
och i Stockholm utgör lungsoten då
ännu 1/i—Ve af samtliga dödsorsaker
medan den i de engelska
industridistrikten sjunkit till 1/u. England är
ännu långt aflägset från idealet, hvilket
är lungsotens utrotande, men vi äro
ännu långt mer aflägsnade från detta
ideal än England.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
