Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:o 2, februari 1899
- Bakteriologiens andel i vår strid mot tuberkulosen. Af Prof. Curt Wallis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
befolkningens disposition för sjukdomen,
dels väl också därigenom att de, utan
att deras anordnare afsett detsamma,
till följd af den ökade renligheten,
minskade trångboddheten m. m.
motverkat smittämnets spridning. Siffrorna
visa alltså, att vi redan haft framgång
äfven i våra bemödanden att
förekomma lungsoten, och det är själfklart af
det redan skedda att dessa resultat
vunnits, alldeles som resultaten i
lungsots-behandlingen, alldeles oberoende af de
nya bakteriologiska åskådningame om
lungsotens smittsamhet.
Ett bör dock härvidlag tilläggas. De
från England och andra ställen, äfven
Stockholm citerade, till midten eller
slutet af 1880-talet räckande
mortali-tetsuppgifterna visa huru förhållandena
te sig när utvecklingen så att säga
förlöper normalt. Men oförutsedda
hinder kunna mellankomma, hvilka
inskränka eller för en tid alldeles hämma
denna utveckling. Ett sådant hinder
för minskningen af lungsotsdödligheten
hafva under 90-talet
influensaepidemi-ema visat sig vara. De ha i hög grad
ökat dödligheten i bröstsjukdomame
i deras helhet och de ha äfven
ogynnsamt inverkat på lungsotsdödligheten.
Men erfarenheten har visat, att de
häftiga, svårartade och utbredda
influensaepidemierna, hvilka för denna statistik
äro af betydelse, äro sällsynta företeelser
i sjukdomarnes historia, och till följd
häraf förmå de endast öfvergående
inverka hämmande på den ofvan
skildrade förbättringen i lungsotens
mortalitetsstatistik.
*
Fråga vi till sist: hvilken är då de
ofta omtalade epokgörande
bakteriologiska upptäckternas roll i lungsotens
bekämpande? så måste vi svara:
hittills har den endast varit ringa, hvad
den en gång kan bli får framtiden
utvisa. Att den blir af storartad
betydelse är antagligt: det mesta i
bekämpandet af lungsotsdödligheten åter-
står ännu och ännu är lungsoten vår
ojämförligt farligaste fiende bland
sjuk-domarne. Att hafva kännedom om
dess orsak bör ovillkorligen blifva oss
den yppersta bundsforvandt i striden
mot densamma, men ännu hafva vi
dessvärre föga förstått att begagna oss
af denna vår bundsförvandt. Enighet
om huru vi böra använda vår
nyför-värfvade kunskap har endast i få
punkter kunnat uppnås. Man är allmänt
ense om att kunskapen om smittämnet,
dess sätt att smitta, medlen att göra
smittämnet oskadligt och medlen att genom
stärkandet af vår hälsa göra oss mindre
mottagliga för detsamma, böra så
allmänt som möjligt spridas. Men i den
viktiga frågan: hvad stat och kommun
kan och bör med ledning af vår
nuvarande kunskap göra för att förekomma
sjukdomen, gå meningarne ännu vidt i
sär. Och just i afseende härpå måste
framtidens arbete koncentrera sig, icke
minst i vårt fädernesland, ty uppenbart
är att i den storindustriella framtid som
vi synas gå till mötes farorna att
lungsoten bland oss skall vinna ökad
spridning växa, och påminnelser härom
saknas ej. Klagomålen från de nya
norrländska industrisamhällena öfver
lungsotens betänkliga öfverhandtagande äro
många och högljudda och om vi ej
göra vårt bästa att, med användande af
den redan vunna erfarenheten och de
nya kunskaperna om sjukdomens
smittsamhet, söka i tid och allvarligt möta
faran, löpa vi i hög grad risk att se
det främsta villkoret för vårt ekonomiska
framåtskridande, vårt folks arbetskraft
genom ökad lungsotsdödlighet
upprif-vas. Lungsotens bekämpande står
därför alltjämnt på dagordningen som den
viktigaste af våra hälsovårdsfrågor.
Genom anläggandet af lungsotssanatorier
hafva vi visat, att vi med allvar vilja
gripa oss an med frågan, men dessa
sanatoriers inrättande är blott ett steg
på den väg, som vi hafva grundade
skäl att hoppas skola leda till
lungsotens gradvisa utrotande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 12:55:46 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/varia/1899/0099.html
