Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4, april 1899 - Praxiteles. En teckning ur antikens konsthistoria. Af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som en halfvuxen, i svärmerier
försjunken gosse.
Mest beundradt af mästarens alla
verk var dock hans Afrodite i Knidos.
Af denna staty äga vi några
hellenistiska och romerska kopior, men
sannolikt endast matta skuggbilder af sitt
original. Viktigt för kännedomen om
detta har varit ett knidiskt mynt från
käjsar Karakallas tid, hvilket visar en
konturteckning af bilden och just ledt
till bestämmandet af kopiorna. Statyen
skall så hänfört Praxiteles’ samtid, att
man ställde den vid sidan af Fidias’
Zevs i Olympia och för att se den
vallfärdade från de aflägsnaste orter till den
vackra ön i Arkipelagen. Det berättas
äfven, att invånarne så högt skattade
densamma, att de afslogo den
bithyni-ske konungen Nikomedes’ anbud att
erhålla den mot att öfvertaga öns hela
statsskuld. Och Lukianos, antikens
Voltaire, utbrister entusiastiskt: »Hvem
har i marmorn inblåst en själ? Hvem
har skådat den kypriska gudinnan på
denna jord? Hvem har i stenen inlagt
en så eldig åtrå efter lust? Det är
Praxiteles. Det är Praxiteles’
mästarehänders verk. Olympen beröfvades
gudinnan från Pafos, då hon nedsteg till
Knidos».
Den nakna kvinnokroppen, som i sin
fullkomlighet är det plastiskt skönaste
naturen har att uppvisa, hade den
föregående tiden ej synnerligen befattat sig
med. Skopas säges återgifvit en naken
Afrodite, men det var Praxiteles som
höjde den blottade gudinnan till en af
skulpturens främsta idealgestalter. Han
framställde Afrodite nedstigande i
badet. Med vänstra handen lägger hon
sin dräkt på en bredvid stående vas
och skyler sig instinktmässigt med den
högra. Genom att hon stöder sig på
den högra foten samt vrider
öfverkrop-pen åt vänster — åt hvilket håll hon
äfven vänder hufvudet — kommer den
högra höften att framträda i en vacker
båglinie.
Af kopiorna torde de bästa ägas
af Vatikanen och glyptoteket i
Munken. Dessutom ha vi i herr von
Kauf-mans ägo i Berlin ett hufvud, som
säkerligen står originalet mycket nära.
Kärleksgudinnan se vi utom i
kroppens härliga former, uti uttryckets
ljuf-het och i munnens mystiska,
fängslande leende. För den följande tiden
blef denna berömda staty en prototyp
för otaliga Venus-bilder, men
karaktären förändras, så att något
prononce-radt erotiskt och ett lekande koketteri
så småningom träder i stället för den
»göttliche Unbefangenheit», som
präglade den knidiska Afrodite.
Forntidens författare nämna omkring
ett femtiotal praxiteliska statyer. Utom
de bilder vi i det föregående berört, ha
arkeologerna i andra af våra
antik-museers skulpturer velat se kopior eller
åtminstone efterbildningar af
praxiteliska verk. Så t. ex. »Venus från Ostia *
i Brittish museum och »Afrodite från
Aries» i Louvren (som låtit dräkten
sjunka ned från öfverkroppen och i
vänstra handen håller en spegel),
»Ar-temis från Gabii» i samma museum (en
afgjutning finns i vårt Nationalmuseum),
relieferna på en statybas från Mantinea i
Athens museum, (de sex muserna, A pollo
och Marsyas), »Sofokles» i Lateranen, en
Dionysos-staty i Vatikanen (fordom
kallad Sardanapal), ett kvinnligt hufvud hos
lord Leaconfield i Petworth i England
(har t. o. m. ifrågasatts vara ett originaL
verk), Persefones hufvud i Miinchen
m. fl.
Och det är ju icke otroligt, att vi i
dessa och många fler se om icke kopior
så åtminstone mer eller mindre trogna
efterbildningar af den store mästarens
verk eller stilriktning, ty så väl den
alexandrinska som den romerska
konstepoken lefde ju mycket på traditioner
och att Praxiteles’ konst länge förblef
i minnet, ser man rätt snart vid studiet
af våra antiksamlingar, hvilka, som
bekant, nästan uteslutande äro fyllda af
hellenistiska och romerska verk. Men
däremot är det vanskligt att utan led-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
