Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4, april 1899 - Londons »Tower». Af E. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
möjligen stodo fångarne till buds. Här
satt den olyckliga »
niodagars-drottnin-gen», lady Jane Grey, och tvingades att
se hur hennes man fördes ut att
af-rättas; detta skedde kl. io om morgonen.
Under tiden uppfördes hennes egen
schavott nere på gården, alldeles under
hennes fönster, och kl. 3 e. m. var den
färdig att förrätta sitt värf. Det är ej
mycken lust och glädje fästadt vid
Towerns minnen, fastmer blod och
tårar! — På samma ställe där lady
gra af Englands ädlaste hufvud fallit
för bödelns bila. Den gamla
grefvin-nan af Salisbury kom så lifligt för mig
— hon som nekade att böja sig ned
å blocken, utan stod här upprätt och
lät bödeln måtta det dödande hugget.
Men mannens hand var osäker och
den bredbladiga yxan slö af idkeligt
begagnande — det stolta, silfverhåriga
hufvudet föll först efter flera sargande
hugg. »Spökar det inte här också»,
frågade jag ovillkorligen den tydligen all-
r–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––-
1
LONDONS TOWER.
Jane halshöggs ändade äfven två af
Henry VHI:s drottningar, Anne Bolevn
och Katherine Howard, sina unga lif.
Platsen är nu inhägnad af ett
järngaller, men min förekommande
vägvisare knäppte upp låset, ifrigt yrkande
att vi skulle beträda den hemska
grunden. »Det är ej så många som varit
här och kommit tillbaka med nacken
i behåll» envisades han med välvillig
galghumor. — Nej, det förstås, men
det var ändå en bra kuslig känsla att
stå där; just på samma fläck, där nå-
deles oberörde warder’n. »Åhjo»,
svarade han litet långdraget, »skildtvakten
brukar se drottning Anne Boleyn gå
och vrida händerna innanför skranket
ibland; en af karlame svimmade t. o. m.
en afton af pur förskräckelse; — det
är inte alla som tåla vid sådana där
saker», tillade han begrundande. Ja,
med spökhistorierna må nu vara hur
som hälst, platsen är i alla fall
beklämmande och det är ingen afsaknad
att lämna den; det återstår ändå ett
minst lika hemskt besök, innan ronden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
