Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 5, maj 1899 - Oxford. Skildringar från Englands urgamla lärdomsstad af Winter-Migrant - II. Kort historik - III. Universitetet i närvarande tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vårt århundrade, som medfört så
stora, hastiga och genomgripande
förändringar i alla förhållanden, har ej
häller lämnat Oxford oberördt. Åren
1854 och 77 äro betydelsefulla genom
de nya förordningar som införts med
afseende på examensväsendet samt
upp-hafvandet af en del gamla, af stiftame
grundade stadgar, som ända dittills
troget följts. Den inre utvecklingen
har gått framåt, berörd af tidens
riktning, ehuru det förefaller främlingen
som den sega konservatism, hvilken är
så karaktäristisk för den engelska
nationen, äfven och kanske framför allt
vid universitetet spelade en betydlig
roll och i det längsta fasthölle vid
gamla vanor och traditioner.
III.
UNIVERSITETET I NÄRVARANDE TID.
I England finnas, som bekant, flera
högskolor, förnämligast i London,
Oxford och Cambridge. De hafva
ungefär samma organisation, särskildt de
två sistnämnda, som ligga tillräckligt
nära för att underhålla en viss rivalitet.
I Oxford finnes ej, såsom hos oss
och i andra delar af Europa, någon
egentlig universitetsbyggnad, utan de
studerande äro fördelade på de olika
collegen, hvilka äro helt
oberoende af hvarandra.
En gemensam styrelse
finnes dock för det hela,
hvilken upprätthåller
ordningsmakten inom
universitetet, oberoende af
stadens myndigheter.
Öf-verhufvudet »the
Chan-cellor» representeras af
»the vice Chancellor»,
som väljes på 4 år och
biträdes af tvänne,
årligen valda »Proctors».
En del gemensamma
byggnader finnas äfven,
såsom museer och biblio-
tek, och på senaste åren gäller ej den
stränga afskildhet, som förr bundit
med-lemmame endast vid det college de
tillhört. En del föreläsningar äro
gemensamma för alla, men i det stora hela
bildar dock hvart college en värld för
sig, styrdt af sitt öfverhufvud (»head»)
och de graduerade medlemmar
(»gra-duates») som tillhöra detsamma. Dessa
senare äro dels *Fellows» dels * Tutors*.
»The Fellows» äro förpliktade att
åtminstone under terminerna bo i
collegen och ägna sig antingen åt
studenternas (»the undergraduates»)
undervisning eller åt andra, af
universitetet förelagda uppdrag. De voro för
icke länge sedan förbjudna att gifta
sig, då deras bostäder ej voro lämpade
för familj och de ansågos mera
oförhindrade att helt ägna sig åt sitt kall,
om de ej hade några andra band. Nu
är denna förordning, som helt visst
daterat sig från munktiden, åtminstone
delvis upphäfd.
»The Tutors» äro ej förbundna att
bo i collegen och lida intet intrång på
sin personliga frihet. De gifva
lektioner och föreläsningar och den
egentliga undervisningen ligger i deras
händer. Det är af stor vikt under hvilken
»Tutor’s» eller »Don’s» ledning en
student kommer, ty dessa lärare
handleda ej endast studierna, utan hafva
»NEW COLLEGE», OXFORD.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
