Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 6, juni 1899 - Litteratur - Pappa Goriot. Af K. J—n - Kommer Sveriges själfständighet i fara? Af Emil L—s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förmögenhet under den stora
revolutionen. Han är nöjd och arbetsam och
är endast behärskad af tvänne känslor:’
af intresset för sin affär och af kärleken
till sin hustru — en kärlek, som
gränsar till religiös dyrkan. När han så
efter en sjuårig, ogrumlad lycka
förlorar sin unga maka, öfverflyttar han
sin kärlek på sina två döttrar. Dem
nekar han ingenting. På dem slösar
han all sin ömhet, hela sin
förmögenhet. Det är hans lycka att ha dem
hos sig, att tillbe dem, att uppfylla
hvarje deras minsta nyck. Han arbe
tar och gnider, köper och säljer,
räknar och samlar på hög. Döttrame
befalla öfver honom som öfver en slaf.
De uppväxa i ett aldrig sinande
öfver-flöd. De få tjänare och ekipager,
juveler och toaletter. Så komma
må-game, lockade af de stora hemgifterna.
Det är en grefve och en baron. Nu
tar pappa Goriots lycka slut. Han blir
öfverflödig. Han säljer sin affär och
gömmer sig med sin sorg i en tarflig
pension. Döttrarne besöka honom
endast, då de behöfva pängar. Men det
behöfva de rätt ofta: deras män
förslösa hemgifterna. Slutligen stå de
bägge sy strar ne på bar backe. Pappa
Goriots förmögenhet är uttömd till sista
öret: han kan icke längre hjälpa sina
barn — eller, som han uttrycket det,
han kan icke längre »vara fart . . .
Detta slag krossar honom. Han dör
utan att hans döttrar infinna sig vid
hans dödsbädd. Utfattig och
öfvergif-ven drar den forne millionären sin sista
suck i ett uselt kyffe hos den snåla
pensionsfrun. Det är en far, som dör
— en far, som offrat allt och som
ännu i döden välsignar sina
otacksamma barn.
Pappa Goriot är hufvudperson i
romanen af samma namn. Han är
»faders-känslans inkarnation ».’Denna enda känsla
bereder honom all hans sorg, all hans
glädje. För denna känsla går han under.
Men det är ej endast
hufvudperso-nen, som väcker vårt intresse i denna
snillrika roman. Äfven bipersonerna
äro tecknade med öfverlägsen styrka
och säkerhet. Synnerligen intressant
är den förrymde galerfången Vantrin.
Han är humorist, och därför eröfrar
han våra sympatier trots alla sina mord
och bofstreck.
»Pappa Goriot» är en roman, som
borde läsas af alla. Där finns en
människokännedom, jämförlig med
Shak-speares — en flykt, jämförlig med
Viktor Hugos. — »Pappa Goriot» är en
bok, som alltid kommer att lefva. Det
är Honoré de Balzac.
(C. & E. Gernandts förlagsaktiebolag.
3 kr.) K. J—n.
KOMMER SVERIGES
SJÄLFSTÄNDIGHET I FARA?
Gunnar Thulesson, den okände
författaren till föreliggande broschyr, har
mer än rätt, då han förkunnar, att den
innehåller allvarsord till vårt folk. Hans
lilla bok bör läsas af hvarje svensk;
vare sig han är höger- eller
vänsterman har förf. alltid något att säga
honom.
Hotas vår själfständighet af faror
från öster? Förf. bejakar denna fråga
och nästan tvingar oss att dela sin
tro. Hans förslag till uppgörelse mellan
de båda unionsländerna, hans talan
för ökad folkbildning och uttalanden i
rösträttsfrågan äro i hög grad
beak-tansvärda.
Det kan dock hända, att förf. ser
framtiden i väl mörk dager och ej
tillräckligt beaktat den del folken själfva
en dag kunna komma att taga i
världshändelserna.
Och lyckligt vore det, ty väl
optimistisk förefaller förf:s tro, att vi
nordbor skulle kunna spela rollen af
surdeg, d. v. s. att vi skulle kunna
bibringa slaverna vår
germansk-anglo-sachsiska kultur, i fall zarspira skulle
komma att råda öfver Skandinavien.
(Gustaf Carlssons bokhandel. 32 sid.
50 öre.) Emil L—s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
