Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 7, juli 1899 - John Ruskin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIH. C. N. D. BILDT (S VERTGE-NORGE).
Den ryktbare engelske
esteti-kern, nationalekonomen,
moralfilosofen och sociale reformatorn John
Ruskin föddes 1819. Hans
föräldrar voro mycket rika och
efterlämnade vid sin död till gossen
icke mindre än 5 millioner.
Fadern var en cityköpman, som
använde alla sina lediga stunder till
estetiska sysselsättningar, och
modern var en varmt religiös kvinnä,
som passioneradt älskade naturen.
Härigenom blef naturligtvis barnets
medfödda estetiska anlag på det
rikaste utvecklade. Han studerade
vid Oxfords universitet, där han
samtidigt med läsningen öfvade sig
i akvarellmålning och ritning. Vid
universitetet kände han sig,
oak-tadt sitt djupa intresse för
studier, dock icke fullt lycklig, ty — många
af hans lärare och kamrater sårade svårt
hans skönhetssinne genom sina fula
utseenden och smaklösa kläder. Och
professorerna värderade han allt efter som
deras anletsdrag påminde honom om någon
af forna tiders store målare och skal
der Det kan man sannerligen säga
är at* vara hvad man kallar
»estet-snobb 5 ! Innan han kom till
universitetet, hade han emellertid tillsammans
med föräldrame gjort en resa i Schweiz
och det var kanske åsynen af detta lands
storartade naturscenerier som bestämde
riktningen af hans blifvande studier.
Då han vid 64 års ålder i sitt
själf-biografiska arbete »Præterita» talar om
denna resa, säger han: »Från denna
stund var mitt öde bestämdt i allt
hvad det skulle komma att äga af heligt
och nyttigt.»
Efter afslutade studier slog han sig
ned i London som konstkritiker. Han
skref i flere tidskrifter och förhärligade
särskildt den då föga bekante Tumer
och i allmänhet den moderna engelska
landskapsmålningen. Därjämte bidrog
han väsentligt till att frammana den
s. k. prærafaelitiska riktningen inom
målarekonsten och uppträdde varmt till
densammas försvar. Under dessa år
från 1849—1869 utgaf han en mängd
betydande arbeten, bland hvilka kunna
nämnas »The seven lamps of
archi-tecture», »The stones ofVenice»,
»Præ-rafaelitism» samt »Giotto and his
works in Padua», den intressanta
läroboken »Elements of drawing»,
»De-coration and manufacture» m. fl.
1869 kallades han till professor i
de sköna konsterna vid Oxfords
universitet, hvilken plats han innehade till
1884, då han på grund af sjukdom
måste lämna densamma.
Jämte det att han föreläste vid
universitetet och skref böcker, intresserade
han sig äfven för en massa andra ting.
Så inrättade han där strax efter sitt
tillträde till professuren en ritskola med
en rikhaltig samling originaltaflor från
Tintoretto till Burne Jones. 1872
organiserade han detta museum och
skänkte universitetet 125,000 kr. för
att underhålla skolan och aflöna lärare.
I tretton år ledde han där
undervisningen, tills han, dä hans lärda
kolleger införde vivisektionen, i vredesmod
lämnade skolan. Men denna består
och bildar ännu Englands
artistcen-trum. Samtidigt med grundläggan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
