Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 7, juli 1899 - Bland gamla krog-kåkar och källare. Stockholmsbild af B. C. med teckningar af Nils Wellberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så godt man kan, och hela
»Sjunde afdelningen» håller på
att ramla i sin bristfällighet.
Köpmangatan har en krog med
ingång från ett mörkt prång,
en krog, som verkar
röfvar-kula, med sitt ständigt
brinnande gasljus, äfven på
sommarljusa dagar, och sina
gammaldags målade
oljefärgspor-trätt, som mörka blicka ned
på den brokiga, tvetydiga samling,
som här infinner sig till måltid eller
supning.
Så äro vi i västra
Slussgatsbac-ken. Här finna vi en egendomlig,
gammaldags, så godt som trehörnig
byggnad, alldeles intill Fiskargången.
Här ligger, i tr. upp, källaren
»Mässings stången» befolkad mest af
sjöfarande och med en härlig utsikt öfver
hela det fagra inloppet till
Stockholm. Går man litet längre upp,
»rullar» snart en viss publik in på
krogen »Klotet» i Klotgränd, och
på » Tufvan» vid Adolf Fredriks torg
finner man, att det inte är så tokigt,
som det låter, ty där är allt ganska
godt i den gamla
Adolf-Fredriks-byggnaden, »Lokomotivet» vid
Torkel Knutssonsgatan rusar inte alls
ifrån en; om man inte menar, att
drycken därinne — »rusar»; och
»Fläsk-oset», vid Timmermansgatan,
som redan var krog 1857, under den
gamla regimen, har att bjuda på
kunglighet till och med. Denna
»DOCKSKÅPET».
byggnad var en gång ett af
drottning Kristinas många jagtslott, och
än i dag sitter det numera något
ramponerade riksvapnet med sin
kungliga krona som ett slags
minnesbild öfver kakelugnen i den
väldiga serveringssalen... » Gräshoppan»
pä Hökensgatan hoppa vi förbi,
liksom krogen »Ekorren», sista
krogen åt Skanstull, hoppar förbi oss i
sin aflägsna tillvaro.
»Masis Knosis» med sitt lilla
lusthus däruppe på Kocksgatan och
grönsaker däromkring verkar litet smått
som stadskällare i Grönköping, och
»Dockskåpet», som är plattklämdt
mot bärgväggen borta vid
Tjärhofs-gatan åt Tegelviken till, gör godt
skäl för namnet, ty det var mig en
eländig kåk att se ut, såväl in- som
utvändigt! Det är ovilkorligen
Stockholms minsta »restaurant», byggd
för Lillepytter och inte för södra
varfvets groflemmade järnarbetare,
båtbyggare och timmermän.
Men nu, på källaren »Hamburg»
eller »Sista glaset» (vid
Götgatan, nära Skanstull) må vi sluta
vår rond.
Här drucko de lifdömde, innan
de fördes ut till Galgbacken vid
Skanstull, sitt sista glas, som
sedan med den olyckliges
namnchiffer inbrändt införlifvades med
ett litet »sista glas»-museum, som
stundom förevisades kunderna
härinne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
