Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 8, augusti 1899 - Rosa Bonheur. Af Osborne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
resultatet af tid och tålamod, men att
afteckna det enklaste föremål efter
naturen visar sig alltid hundra gånger
nyttigare för eleven. Man lär sig så
oberäkneligt mycket mer af att
afteckna t. ex. ett glas på ett bord än af
att söka efterbilda det allra bästa
konstverk.»
Och så lärde sig den unga Rosa
under sin faders ledning att i första
hand studera efter naturen och att ej
för mycket lita på kopieringen i
Louvren.
Denna i Frankrike så mycket
anlitade väg blef dock det andra steget
i.hennes konstnärliga uppfostran;
under en tid delade hon sig mellan
att hjälpa sin far med teckningar för
förläggare och att göra trägna studier
och kopior i Louvren.
Här arbetade hon flitigt en lång
tid från arla morgon till serla afton
och kopierade mest Poussin, Paul
Potter och Cuyp. Man kan också i
hennes troget iakttagna djurstudier
spåra Paul Potters inflytande. På
mellanstunder gjorde hon friluftsstudier i
den vackra Fontainebleau-skogen, så
många målares favorit-tillhåll både före
och efter henne.
Den tid, då Rosa Bonheurs konst
grundlädes och nådde sin fulländning,
härskade i Frankrike ingen viss »skola».
Ty Vemets och Géricaults inflytande
var vid denna tid förbi, och den
bekanta s. k. Barbizon-skolan hade då
ännu ej gjort sig gällande. Rosa
Bonheurs konst tillhör sålunda en
jämförelsevis gammal period; hennes
samtida mest representativa mästare var i
Frankrike Brascassat, i Belgien
Ver-boeckhoven och i England den be-
römde Sir Edwin Landseer. Först en
tid efter det Rosa Bonheur (på
1850-talet) redan blifvit en erkänd konstnär
på salongen och af dess jury förklarad
»fri från granskning» var det som
Barbizon-skolan kom till stånd och skänkte
världen sådana stora mästare som t.
ex. Millet, Rousseau, Troyon, Vollon
och Daubigny.
År 1841, vid nitton års ålder,
utställde Rosa Bonheur för första gången
på salongen. Det var två dukar hon
debuterade med: den ena ett par
kaniner och den andra framställande far
och getter — allt efter lefvande
modell i faderns atelier. Från denna tid
arbetade hon energiskt och vann ett
stadigt stigande rykte.
Familjen Bonheur förde nu, midt i
Paris vid Rue Rumford, en helt
landt-ligt idyllisk tillvaro. Ateliern var en
veritabel Noaks ark med sitt menageri
af kaniner, höns, ankor, får etc. Hvarje
dag måste de två bröderna bära ned
de fyrfota djuren och leda dem till
Monceau-faltet på bete.
Det förtjänar här antecknas som ett
utmärkande drag för Rosa Bonheur
att hon under sin sextioåriga
verksamhet som konstnär aldrig arbetade utan
modell.
Under sin tidigare period utställde
konstnärinnan bl. a. äfven brons- och
terracotta-figurer och fick 1845
guldmedalj af tredje klassen, men 1848
er-öfrade hon en af första klassen. Detta
år utställde hela familjen Bonheur på
salongen, Auguste, Juliette och Rosa
som målare, Isidore som skulptör.
Rosa Bonheurs första stora duk kallade
hon »Labourage Nivemais»; den var
målad efter studier från Nivernais, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
