Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 8, augusti 1899 - Johann Wolfgang von Goethe. Ett hundrafemtioårsminne. Af Sigrid Kruse - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sceniska förmågan var dock Corona
Schröter, som kallades hit från Leipzig
och hvars bländande skönhet, härliga
sång och själfulla, förstående spel
hän-ryckte alla.
Stundom utfördes styckena i parkerna
vid lustslotten Tiefurt och Etterberg.
Vid och. på Ilm vid Tiefurt spelades
»Die Fischerin» vid fackelsken, och
här ljöd för första gången »Werreitet
so spät durch Nacht und Wind» o. s.
v., som Corona sjöng till musik, som
hon själf komponerat. På
Liebhaber-teatern uppfördes äfven »Launen des
Verliebten», »Die Mitschuldigen» m.
fl. samt framför allt »Ifiginie* i sin
första form. Goethe spelade Orest och
Corona Ifiginie.
»Aldrig förgäter jag det intryck, som
Goethe gjorde som Orest, klädd i
grekisk kostym — man trodde sig se
Apollo. Ännu aldrig har man sett en
sådan förening af andlig och kroppslig
skönhet och fullkomlighet, som då hos
Goethe», säger Christoph Wilhelm Hu-
feland många, många år därefter om
denna föreställning.
Bland damerna vid hofvet i Weimar
intog baronessan Charlotte von Stein
ett framstående rum. Hennes man
var öfverstallmästare och han stod
hofvet mycket nära. Goethe hade
redan i Strassburg sett hennes silhouette,
och denna hade gjort så starkt intryck
på honom, att han ej kunnat sofva på
tre nätter. Nu såg han henne själf
:— hon var skön och begåfvad —
bilden hade icke ljugit. Hon var
visserligen sju år älclre än Goethe och
mor till flera barn, men hon var i sina
bästa år och ålderskillnaden märktes
ej dem emellan — då.
I hennes hus blef Goethe snart en
daglig gäst. Med henne talade han
om alla litterära planer, om alla sina
intressen. När han ej kunde komma
till henne, skref han — ofta flera
gånger om dagen. Han skickade henne
sparris, smultron, frukt m. m. från sin
trädgård och hennes äldste son, Fritz
von Stein, fick ofta följa med honom
på hans resor och utfärder. Goethe
har skrifvit omkring 2,000 bref till fru
v. Stein och i dem har man den bästa
källan, om man vill studera
förhållandet dem emellan. Där är en
utomordentligt innerlig ton i dessa bref, af hvilka
somliga utgöras endast af ett par
rader, skrifna midt under andra
sysselsättningar och andra däremot äro långa,
intressanta skildringar från hans resor
eller af litterärt innehåll.. Det var till en
stor del kärleken till fru v. Stein, som
band Goethe vid Weimar. Ty han
längtade stundom från den lilla staden,
det lilla hofvet, det lilla hertigdömet
bort till vidare förhållanden. Hans
mångsidiga natur lämnade honom i
ovisshet om hans egentliga bestämmelse.
Den bildande konsten hade alltid varit
honom kär, och han hade redan i sin
första ungdom sysselsatt sig därmed.
Han ville bli konstnär — målare.—
han längtade till konstens hemland
CHARLOTTE VON STEIN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
