Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 8, augusti 1899 - Kungliga myntet. Af Emil Linders. Med fotografier tagna af förf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EXTERIÖR FRÅN GÄRDEN.
sig stämplarna om det och ned i en
låda inunder faller klingande
ettfär-digprägladt mynt.
Myntverket har sju prägel
maskiner, men vanligen äro blott högst
fem stycken samtidigt i gång.
Hvarje maskin präglar 60 mynt i
minuten. Kan man tänka sig något
bättre ur än en dylik maskin, som
hvarje sekund klingande gifoer ifrån
sig ett blankt mynt? Vi kasta en
längtande blick bortåt lådorna med de
blänkande mynten, hvilkas tillkomst
vi ju delvis ha följt.
Länge få dock ej de nya mynten
stanna i präglingsrummet. Därifrån
skickas de in på expeditionen, där
de vägas och inneslutas i påsar;
sedan bär det af in i hvalfvet, där de
få ligga och vänta på att få komma
ut i världen för att sprida glädje och
fördärf.
Vi ställa dock kosan till annat håll
än mynten, när vi lämna
präglingsrummet. I verkmästarens sällskap
kasta vi först en blick in i
kopparrummet, där kopparaffallet hopsamlas,
och sedan gå vi till medalj kammaren,
där medaljerna
präglas.
För prägling af
medaljer
användes förr
uteslutande den där
stora
handpressen, som vi i våra
tankar likna vid
en jättestor
kopie-press. Numera
har man dock
äf-ven en annan
press, som
tillverkar minnespenningar lika
mekaniskt, som de
andra maskinerna
vanliga mynt.
Gubben, som
sitt-ter där i en
fördjupning i
golf-vet är just i fart med att afpressa den
stora maskinen blanka äretecken. Vi
taga ett sådant i handen och se, att
den här gången är det för ett litet
hushållningssällskaps räkning, som
maskinen och gubben arbeta. Den där
medaljen skall kanske hamna hos
någon krokryggig smålandsbonde,
begåfvad med de vackraste oxarne i
sin socken.
Så hafva vi då sett allt och tacka
både direktör och verkmästare för
allt hvad vi (att se. Men under det
vi göra återtåget genom de långa
korridorerna, sätta vi ytterligare våra
vänliga ciceroners tålamod på prof
genom en massa frågor.
Vi få veta, att de stämplar, hvilka
användas till myntens prägling, ej
äro originalstämplarne, utan blott
kopior af dem. Vi få reda på, att
hvarje mynt har ett märke, som
anger hvar det präglats. Stockholms
myntmärke är Sankt Eriks hufvud,
Köpenhamns ett hjärta, Kongsbergs
två hammare o. s. v.
Vi få också reda på, att
myntverket, som sig bör, lyder under Finans-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
