- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 2 (1899) /
524

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 9, september 1899 - Mark Matvejewitsch Antokolsky. En rysk skulptör. Af S.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— lämnades ofardiga, då projekten
icke antogos af det bolag som
erbjudit Antokolsky att med sina alster pryda
Alexanderbron öfver Nevan.

illustration placeholder
ANTOKOLSKY: MEFISTO.


Två år hade knappt förflutit efter
dessa arbeten, då allmänheten åter fick
göra bekantskap med ett nytt verk af
mästaren: »Kristus inför det stora
rådet», (i mer än naturlig storlek).
Kristus står inför samma folk, för hvilket
han sedermera offrade sig, sägande:
»Jag förlåter dem, ty de veta icke hvad
de göra!» (I bref från denna tid till
V. V. Stasoff). År 1874 väckte denna
staty allmän uppmärksamhet i Rom,
under världsutställningen i Paris
förskaffade den konstnären en värklig
triumf och hänryckt uttalade sig den
tyska kritiken om detta samma
konstverk, då det var utstäldt i München
1892 under namnet: »Mitt rike är icke
af denna världen».

År 1875 fullbordade Antokolsky
projektet till minnesvården öfver A. S.
Puschkin i Moskwa. Poeten är här
framställd sittande på en klippa med
anteckningsboken i handen och till
honom komma hufvudtyperna från hans
arbeten, »gamla bekanta, frukter af
min fantasi», såsom poeten själf
kallade dem. Därefter modellerade
konstnären hufvudet af Mefistofeles och
skapade en följd afbildningar af idéens
martyrer samt paralellt med dessa flera
minnesstoder öfver af döden för tidigt
bortryckta: år 1875 grafmonumentet
öfver furstinnan M. A. Obolenskij,
1876 »Sokrates’ död» och »Den
oåterkalleliga förlusten», basrelief i marmor
af konstnärens minderårige son. År
1877 »Den sista sucken» (Kristus på
korset), 1878 »Johannes Döparens
hufvud» och en minnesstod öfver den unge
konstnären baron Mark Güntsburg (†
1878). Alla dessa arbeten förskaffade
Mark Matvejewitsch Antokolsky under
världsutställningen i Paris den största
utmärkelse, medalj och hederslegionens
band, samt — europeisk ryktbarhet.

Belysande för Antokolskys
uppfattning af döden är en anmärkning på
ett ställe i hans memoirer: »Döden är
förskräcklig, men på samma gång
finnes i den något tilldragande. Det är
likasom man skulle bemöda sig att se
igenom ett ogenomträngligt dunkel,
hvarifrån ingen någonsin återvändt.
Efter en plågsam kamp med lidandet,
en tärande sjukdom, antager den
döendes ansikte plötsligt en stilla, lugn och
tankfull uppsyn, liksom sägande:
»Under hela mitt lif sökte jag det jag nu
funnit — nu vet jag allt.»

Då man uppräknar de af
Antokolsky modellerade grafvårdarne, får man
ej underlåta att omnämna Kristus
sittande på grafven.

År 1880 öppnade Antokolsky i
Petersburgs konstakademi en särskild
utställning, bestående af 27 färdiga arbeten samt
5 skizzer. Samma år tilldelade honom
akademien vid sitt årliga sammanträde
titeln af professor i skulptur.
Antokolsky bosatte sig nu i Paris, där han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 12 12:07:30 2018 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varia/1899/0529.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free