Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 9, september 1899 - Dreyfus-dramat - Presidenten Krüger - Björnstjerne Björnson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
land, har man vågat att döma
honom. Men ännu torde dramat icke
vara utspeladt.
PRESIDENTEN KRUGER
af Trans vaal har sedan länge gjort sig
bemärkt som en synnerligen energisk
och kraltig upprätthållare af den unga
sydafrikanska republikens
själfständig-het och särskildt förstått att
skydda sitt land mot
engelsmännens upprepade försök
till intrång. Engelsmännens
»Cape Colony» och boernas
»Transvaal» tyckas ej
destinerade att vara goda
grannar. I dessa dagar har
situationen så tillspetsats till
det yttersta, att man har
skäl dra en suck af lättnad,
om krig undvikes.
Hvad denna konflikt
angår torde obetingadt de
största sympatierna böra
skänkas Transvaal. Striden
rör sig om frågan om
»uit-1 änders» rätt till
medborgarskap i Transvaal och är
således en rent inre fråga,
öf-ver hvilken engelsmännen ej
hafva någon befogenhet att
döma. Denna af England
tagna förevändning att
skydda sina söners intressen i
Transvaal är blott en alltför
genomskinlig fint att dölja
denna kolonimakts värkliga
planer på den unga
republiken. Men Kriiger har
visat sig vara Cecil Rhodes
(porträtterad i förra häftet) en vuxen
motståndare.
Stephan us Johannes Paul Kriiger,
»onkel Paul» som han ofta kallas, är
född 1825 i Kaplandet och flyttade
med boerna till Transvaal, där han
1872 blef medlem af det verkställande
rådet och 1881 öfverbefälhafvare i
kriget mot engelsmännen.
Sedan 1883 är han republikens
president.
BJÖRNSTJERNE BJÖRNSON.
Mer än någon har B. Björnson
verkat för samlande af norska folket och
höjande af dess själfmedvetande genom
sin diktning i nationell anda och sina
poemer, hvaraf flere blifvit nationalsån-
ger. Han har härigenom öfvat ett lika
så stort inflytande på folkets politiska
utveckling som de egentliga politiska
Iedarne, Sverdrup m. fl. Men fråga
är, om han ej ock sökt med tiden ställa
samma norska folk under sitt
förmyndarskap och genom despotism påtvinga
det vissa meningar, som ej stämma
öf-verens med värkligheten och en klok
politik?
PRESIDENTEN KRUGER.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
