Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 9, september 1899 - Drottning Victorias döttrar. Bearbetning från engelskan af Hedvig Indebetou. IV. Louise, markisinna af Lorne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
likhet med henne, sedermera gift sig
med en skotsk adelsman.
Efter 1866 intog prinsessan Louise
platsen som äldsta dottern i hemmet,
och blef ännu mer uteslutande modrens
sällskap. Drottningen talar ock i sin
dagbok om »sin kära Louise, som
alltid är så snäll, uppmärksam och glad».
Nu tyckes också den unga
prinsessan börjat att med sin ålders liflighet
och lust taga del i de nöjen och
festligheter, som förekommo på Balmoral.
Hennes glada, skämtsamma lynne, och
det intresse, hvarmed hon deltog i
landets national-danser och festseder, gjorde
henne mycket uppburen i Högländerna,
där folket tyckte allra mest om henne
af drottningens döttrar.
När prinsessan vistades i London,
deltog hon också gärna i literära och
artistiska samkväm, samt åtföljde ofta
systern Alice, när denna vid sina
besök i London besökte framstående
personer. Carlyle skrifver om
prinsessan Louise i ett bref till sin syster:
»Hon är värkligen en mycket behaglig
flicka och att hon har godt hufvud,
det fann jag, när jag talade med henne.»
— Detta var 1869, när prinsessan var
21 år.
Det var naturligt, att gissningar skulle
uppstå om hvem som skulle bli den
täcka, begåfvade prinsessans gemål —
ty hon hade sagt sig aldrig vilja gifta
sig med en främmande furste. Är 1870,
i oktober månad, fick dock den gåtan
sin lösning, i det att prinsessan Louise
då blef förlofvad med lord Lorne, äldste
sonen till hertigen af Argyll. — Det
skedde under det att drottningen med
sina döttrar vistades i Högländerna.
Drottningen var en dag ute och åkte
med prinsessan Beatrice, och på samma
gång hade ett litet sällskap, bestående
af prinsessan Louise, lord Lorne, lady
Jane Churchill och kansleren lord
Hather-ley begifvit sig ut på en längre utflykt
till fots; och när allesamman om
aftonen återkommo till slottet, meddelade
prinsessan sin mor, att lord Lorne friat,
och att hon »sagt ja», — i medvetande
af att hennes mor gillade hennes tycke.
— Man hade värkligen under sista
året liksom »känt i luften», att detta
parti skulle komma till stånd, och
drottningen hade talat om lorden med sina
närmaste förtrogna. Hon hade i öfrigt
alltid högt värderat hans föräldrar och
hyst särskild vänskap för »sin kära lady
Elisabeth», hans mor. I börd och rang
var det hertigliga paret blott själfva
majestätet underlägset.
Brölloppet stod den 21 mars 1871
i St. Georgs kapell i Windsor, och
drottningen själf »gaf bort bruden»,
som var förtjusande i sin hvita dräkt,
med kvistar af hvit ljung bland
orangeblommorna i myrtenkransen — en
artighet mot brudgummens hemland. —
Smekmånaden tillbraktes i Claremont,
och när brudparet steg i vagnen för
att resa dit, kastades, enligt bruket i
Högländerna, en nygjord kvast efter
dem för att tillföra dem
»tomtebo-lycka».
Bland de dyrbara bröllopsgåfvor, som
bruden erhöll, var äfven det beryktade
»Lorneska smycket» — ett spänne, som
sammanhållit Campbeirames plaid,
alltifrån den dag, då det rycktes från Bruces
kungliga mantel af »den segerrike
Lor-ne’s hand».
Påföljande augusti månad skulle
markisen och hans höga gemål besöka hans
föräldrar på slottet Inverary i Höglän
derna, där det ståtligaste mottagande
förbereddes. Men ett litet missöde
inträffade härvid, hvilket dock, tack vare
det unga parets goda lynne, blef taget
helt och hållet från den humoristiska
sidan. Det blef ett envist duggrägn
med en äkta skotsk mist under hela
dagen, så att resan genom det
pittoreska landskapet, som eljest skulle varit
en lustfärd, nu blef rätt lång och
tåla-modspröfvande. De nygifta voro
väntade kl. 2, och alla till slottet
hörande hade fått order att då vara på
sin plats — en kår af högländare, tusen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
