Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 10, oktober 1899 - Själslifvet och dess mysterier. III. Själsstämningen och den kroppsliga hälsan. Af Anton Nyström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
endet släpade efter sig och som
visade sig fullkomligt känslolös. Efter
några månader kastade en tjänarinna,
som var nyfiken att se, om det lama
djuret såväl som de friska skulle
falla ned på alla fyra fötter, ut katten
genom fönstret. Djuret föll
värkli-gen på alla fyra, och strax därpå
sprang det sin väg, begagnande med
lätthet alla fyra benen. Utan tvifvel
hade den nya förskräckelsen jagat bort
verkningarne af den förra.
Ett annat fall, som anföres, rör en
kanariefågel. Denna hoppade gladt
kvittrande omkring i sin bur, då en
katt kom in i rummet, störtande sig
på buren och slog omkull den. Katten
kom visserligen icke åt att göra fågeln
något illa, men den påträffades likväl,
liggande i följd af förskräckelsen
vanmäktig på botten af buren. Man
stänkte vatten på den och den kom
åter till sig och hoppade omkring i
buren, men fullständigt stum. Denna
stumhet fortfor i sex veckor, men
sedan började fågeln åter sjunga, så
att i detta fall förlamningen af
stämbanden gått tillbaka af sig själf.
* * *
Allt, som rubbar eller hindrar
kroppens näring, kan höja disposition för
lungsot; fast denna närmast beror på
tuberkelbacillen. Som nervsystemet
öf-var det största inflytande på födans
upptagande — genom aptiten och
kör-telafsöndringen i tarmkanalen o. s. v. —
blir dess deltagande i lungsotens
utveckling högst betydligt. Icke så
sällan har man sett galopperande
lungsot utbildas hos känsliga naturer på
grund af en förkrossande sorg, såsom
en oväntad uppslagen förlofning o. s. v.
Flere läkare ha framhållit, att
flertalet af dem, som lida af kroniska
hjärnsjukdomar, synnerligast
uppmjukningar, gå under genom hjärt- och
lung-lidanden och att hjärthypertrofi samt
klaff-fel hos sinnesrubbade oftast
måste anses såsom följder af, ej orsaker
till hjämlidandet, på grund af ofta
förnyade häftiga sinnesrörelser. Ofta
upphör menstruationen i sinnessjukdomar,
men detta är i de flesta fall, såsom
Maudsley m. fl. betonat, följden af
sinnessjukdom, icke tvärtom.
I hypokondri kunna vi tydligt
iakttaga hjärnans inflytande på kroppens
allmänna nutrition; genom den
hypo-kondriska förstämningen störas de
kemiska omsättningsprocesserna och de
framkallade rubbningarne kunna stegras
till betydliga strukturförändringar.
Genom oaflåtligt grubblande öfver
tillståndet i vissa organ förändrar
hy-pokondrikem deras funktion,
framkallas oordningar i matsmältningen och
hjärtverksamheten, smärtor och
svullnader o. s. v., hvarigenom hälsan
slutligen kan alldeles undergräfvas.
Det tillstånd af kramp eller
förslapp-ning i musklerna, som man iakttagit
i många sinnessjukdomar, motsvaras
af en analog inre psykisk spänning
eller utmattning. Synnerligen
påfallande är den form af muskel-anomali,
som yttrar sig såsom vaxböjlighet i
stupid melankoli och som vissa
psykiatrer tillskrifva »blödsinne i de
psyko-motoriska bark-centra %; den upphör så
snart som höjandet af nutritionen gör
barksubstansens funktioner åter möjliga.
Man har iakttagit, att ett hastigt
af-tagande af kroppens näring äger rum
i akut förryckthet, trots det att föda
bibringats patienten, hvaraf den
cerebrala anledningen till aftynandet blir
tydlig.
Huru kroppsliga sjukdomar kunna
framkallas af sinnesrörelser, därpå ha
flere historiska personer lämnat bevis.
Voltaire, som var mycket känslig,
var. åtskilliga gånger sjuk på grund af
trakasserier och förföljelser, t. ex. 1752,
då han fick tarminflammation och
skör-bjugg under en process som vållade
öfveransträngning i det intellektuela
arbetet. Den närmaste anledningen till
den sjukdom, som ändade hans lif,
var ock en stark själsskakning, nämli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
