Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 10, oktober 1899 - Fången på Cayo Toro. (»A lost American») En berättelse från Kuba af Archibald Clavering Gunter. Öfversättning af J. Granlund. Fjärde boken. Månskensöfverraskningen - Fjortonde kapitlet. »Ljudet af dessa musköter förkunnar hans öde!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rare komma till Kuba för att förtjäna
pänningar.»
»Ni tror, att öfverste Villalonga tar
emot amerikanska pänningar för sin
plikt? Det tviflar jag på», säger
affärsmannen begrundande.
»Det vet jag, han inte gör», svarar
George kort, »men det visste Ortiz lika
bra, och han har säkerligen inte vändt
sig till honom.»
»Nej, nejl» ropar Laura. »Sefior
Ortiz faste vår uppmärksamhet på, att
om Villalonga finge en aning om att
han sökte muta vakten, så skulle han
bli skjuten vid sidan af Temple. Det är
en löjtnant, Manuel Gonzales, tror jag
han heter. Ni torde veta det; don
Ig-nacio nämnde hans namn för er»,
tillägger hon vänd till Grayson.
»Ja, så hette han», säger bankiren.
»Ortiz förklarade för mig, att detta var
den väg, hvarpå Temple kunde räddas,
eftersom det inte fanns någon
telegraf-förbindelse med undantag af per båt
till Santiago, som skulle ta för lång
tid, och han försäkrade att Villalonga
ovilkorligen skulle låta afrätta mannen,
enär dödsdomen blifvit stadfästad af
generalkaptenen ».
»Har dödsdomen redan blifvit fälld
öfver Luis Vidal? frågar tidningsmannen.
»Det vet jag inte med visshet»,
säger Grayson. »Allt hvad jag vet är,
att Ortiz sade mig detta vara den enda
möjligheten.»
»Och han förmådde er att underteckna
växeln?»
»Ja visst! Hvad bryr jag mig om
tiotusen dollars eller ens hundratusen
dollars för att rädda min kompanjons
lif! Till och med om det räddar
lif-vet på någon stackars sate till kubansk
patriot, så tror jag inte jag ångrar
pänningarne!» ropar yankee-bankiren.
»Men ändå tycker jag inte om de där
spanska intrigerna. Jag skulle hällre
vilja handla öppet och begagna
amerikanska metoden.»
»Hvad ämnar ni göra?»
»Följande 1 Men jag önskar höra er
mening. Ni känner Kuba bättre än
jag. Ni har genomströfvat världen mer
än jag, som helt enkelt stannat kvar
i New York och förtjänat pänningar.»
»Hvilka åtgärder ämnar ni vidtaga?»
frågar Dennison.
»Bege mig upp till fortet på Cayo
Toro; begära att få se fången; hota
öfversten med mitt lands hämnd, om
han skjuter en amerikan; förklara, att
jag skall hålla Villalonga ansvarig
genom mitt inflytande hos amerikanska
regeringen, om han kröker ett hår på
Howard Temples hufvudl» säger
Grayson med beslutsam ton.
»Detta skulle sannolikt ha lyckats
för sex månader sedan, men nu tviflar
jag därpå!» anmärker tidningsmannen.
»Hvarför för sex månader sedan och
inte nu?
»Emedan de sedan den tiden
mördat i Santiago — ni måste ha sett platsen
— på order af Burriel, kommendanten,
nära nog hundra amerikanska
medborgare, hvilkas blod ännu ropar på hämnd.
Sedan nu denna sak bilagts utan den
enda adekvata godtgörelse, som kunde
komma ifråga, afrättandet af Burriel och
dem som medverkade vid mordet,
fruktar icke Spanien längre utan föraktar
Förenta Staternas Statsdepartement, som
i denna sak visat sig antingen fegt
eller någonting ännu värre!»
»Men likafullt skall jag framställa
denna begäran! Jag tror på det
amerikanska sättet 1» ropar bankiren.
»Då följer jag med», svarar
tidningsmannen entusiastiskt.
Men denna åtgärd fördröjdes. Det
höres plaskande af åror i det stilla
vattnet i bukten; en båt närmar sig
från Caimanera, medförande en läkare.
»De skjuta inte Temple förrän i
morgon bittida. Det gäller nu min dotters
lif för en timme eller par!» hviskar
Grayson och skyndar darrande efter
läkaren in i kajutan. (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
