Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 10, oktober 1899 - Litteratur. Nya böcker - I dödvattnet. Af Tristan - Spanska nätter. Af G. J. - Druidismens historia. Af S—hl - Korrespondens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dora, den i dödsvattnets osundhet
uppvuxna unga flickan, finner, i sitt
helhetsbehof, insnörd som hon är i
fördomarnas nät, ingen annan utväg att
rädda sig på än läseriets, en rörelse
som just då började komma i flor.
Icke entusiasm, endast tomhet och leda
tvinga henne att söka tröst hos
religionen. Hon klamrar sig fast vid denna
räddningsplanka, som hindrar henne
från att drunkna i dödvattnet utan att
dock hjälpa henne ur detsamma. Då
uppträder de nya idéernas apostel
plötsligt inför henne i skepnad af en viss
kandidat Kraft, för öfrigt bokens
osäkrast tecknade karaktär. Han lär henne
intresset för människan vid sidan af
Kristus, lär henne att lyssna till lifvets
tusen röster och vi lämna henne en
vårmorgon, njutande af fogelsång och
betraktande sälgens hängen med
ny-vaknadt intresse: »uppstånden från de
döda.»
»I dödvattnet» saknar det säregna
behag som vidlåder En passionshistoria,
men betecknar likväl hvad karaktäristisk
förmåga beträffar ett steg framåt och
författarinnan har med denna bok
gif-vit ett nytt och godt framtidslöfte.
(C. & E. Gernandt. 2:75.)
Tristan.
SPANSKA NÄTTER.
Man hör kastagnetternas slammer,
guitarrsträngarnes klirrande, de ömsom
vemodiga, ömsom gladt ironiska
visorna och öfver allt detta breder sig
Spaniens blåa himmel med dess
glödande sol eller ock strör månen sitt
svala glitter öfver stämningsfulla
landskap. Hela det spanska folklifvet
träder fram i färgrika bilder; rörelsen i
städerna, sorlet, gatubullret rullas upp
som ett panorama för läsarens blick.
Man börjar förstå de magra, hetsiga
männen, ler mot de mjuka, smidiga
kvinnorna med eld i blodet och eld i
blicken samt den röda nejlikan i håret;
man ser de feta prästerna draga förbi i
långa processioner, medan de beskedliga
bönderna af gammal vana knäböja, för
att i nästa sekund höja på axlarne
åt en humbug, som de flesta för länge
sedan genomskådat. Förf. spar ej på
antydningar om detta, men han låter
alla trösta sig med, att om det gått
så länge, går det nog än — basta.
Ja, det är det Spanien, där man älskar,
hatar och dansar sig trött för att glömma
det närvarande, hvilket enligt förf:s
mening tycks vara spanjorens förnämsta
uppgift. Det är poesi, farg och doft
i Börge Janssens »Spanska nätter», där
är det förflutna, medeltidsaktiga
Spanien och där är något, som är alldeles
detsamma: våra dagars Spanien, och
det gör, att man med sådant nöje
läser — särskild de tre första — af
dessa skildringar från sångens, dansens
och romantikens efterblifna sagoland.
(Fahlcrantz & Comp. 2. 75.) G. 7.
DRUIDISMENS HISTORIA.
Boken är ett »försök till skildring
‘af en svunnen civilisation» och synes
oss innehålla hvad en person med
anspråk på allmänbildning bör känna till
af vår tids undersökningar rörande de
gamla kelterna, det folk, på hvilket vi
bruka tänka tillbaka såsom till »Ossians
dunkla sagovärld».
Man läser det lilla arbetet med
intresse, om man ock ibland ej kan
skydda sig från tanken, att den
komparativa etymologiens slutsatser mer än
en gång förefalla förhastade. (Albert
Bonnier. 1 kr. 68 sidor.) »S—hl.
KORRESPONDENS.
A”. Svaret står att läsa i Varias
augustihäfte 1898.
Sä/gar bölja b/å. Omöjligt.
Perpetua. Användes ej. Jämförelsen alltför
sökt.
H. H. H. Hå! hå! hå! Så lätt går det inte.
RÄTTELSE.
I Sept, häft., sid. 551, dikten »Felise», 6:te
strofens näst sista rad står: >* bojors spis»,
läs: »till hajars spis».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
