Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 12, december 1899 - Hvad har blifvit af Andrée-expeditionen? Återblick och granskning. Af Nils Ekholm - 2. Planens förvärkligande - 3. Resan till Spetsbergen sommaren 1896
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säkerheten minskades ytterligare under
planens utförande, såsom nu skall visas.
Det första villkoret, att ballongen
skulle äga en nyttig bärkraft af 3,000
kg., kunde utan svårighet uppfyllas af
en ballong om 6,000 kubikmeter, fylld
med vätgas. Men andra villkoret, att
denna ballong skulle kunna hållas
sväf-vande i 30 dygn, kräfde en särskild
undersökning, ty en så stor
ogenomtränglighet lins ej hos höljet på en
vanlig ballong.
För detta ändamål konstruerade
An-drée en särskild apparat, medelst
hvilken flera profver på fernissade
ballong-tyger undersöktes i fråga om sin
ogenomtränglighet för vätgas. Det befanns,
att de franska ballongfabrikanternas
tyg var nästan fullkomligt
ogenomträngligt. Detta var lör Andrée slutliga
lösningen af denna fråga, och med
anledning däraf beslöt han i november
1895 att minska ballongens volym till
4,500 kubikmeter. Detta beslut
föregicks af en lång diskussion mellan
honom, Strindberg och mig, och togs
af honom oaktadt många invändningar
från oss båda. Höljets täthet blir så
stor, förklarade han, att det är
onödigt medföra så mycket barlast, som
skulle behöfvas för en ballong om
6,000 kub.-meter, och dessutom
erbjuder en mindre ballong så stora
fördelar vid manövreringen, att det vore
oklokt göra ballongen större än
nödigt är.
För att täta sömmarne i ballongen
ville Andrée använda med fernissa
fästade täckremsor både utanpå och
inuti ballongen. Vi antogo då, att
också därtill skulle användas samma
utmärkta fernissa, med hvilka
fabrikanterna öfverdrogo tyget. Om så skett,
hade måhända den önskade tätheten
uppnåtts. Men M. H. Lachambre, åt
hvilken tillverkningen anförtroddes,
förklarade, att detta icke vore möjligt,
men att han hade uppfunnit en metod
att fästa remsorna gastätt medelst ett
slags kautschukfernissa och denna me-
tod godkändes af Andrée utan vidare
undersökning.
3. t^esan till Spetsbergen
sommaren 1896.
Så snart ballongen var färdig på
våren 1896, fordrade de sakkunnige i
Paris, åt hvilka Andrée hade anförtrott
arbetets öfvervakande, mycket bestämdt,
att ballongen skulle fyllas med gas
redan i Paris för att konstatera, att
den vore tillräckligt gastät. Men tiden
var långt framskriden, hvadan Andrée
efter en öfverläggning med Strindberg
och mig beslöt att göra denna
undersökning först på Spetsbergen, hvilket
vi gillade, alldenstund det utmärkta
materialet i ballongen, fabrikantens
rykte och den. noggranna kontrollen
öfver arbetet kommo oss att anse en
utomordentligt stor ogenomtränglighet
som nästan otvifvelaktig. Andrée hade
själf ur de gjorda undersökningarna
öfver ballongtygets ogenomtränglighet
beräknat och offentligen uttalat, att
ballongen skulle kunna hållas uppe i
900 dygn. Dessutom skulle slutprofvet
med största lätthet och noggrannhet
kunna göras på Spetsbergen, eftersom
ballongen där skulle förvaras i ett
tillslutet hus.
Tyvärr ansåg Andrée icke nödigt
att lägga tak på ballonghuset, som
uppbyggdes vid Virgos hamn på
Danskön i nordvestra hörnet af Spetsbergens
öar (se kartan), hvilket mycket
försvårade detta slutprof, enär ballongen
om-vexlande utsattes för solsken och rägn.
När ballongen var fylld den 27 juli
1896, sade mig Andrée, att vi måste
vara beredda till afresa, närhälst vinden
blefve gynnsam. Då påminde jag honom
om vår öfverenskommelse att först
undersöka ballongens täthet och bärkraft.
Med anledning häraf uppdrog han åt
mig att utföra detta arbete, hvilket dock
borde vara afslutadt inom få dagar;
själf sysselsatte han sig icke därmed.
Enär anordningarna voro föga
bekväma, så skulle det varit omöjligt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
