- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 2 (1899) /
771

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 12, december 1899 - Fången på Cayo Toro. (»A lost American») En berättelse från Kuba af Archibald Clavering Gunter. Öfversättning af J. Granlund. Femte boken. Rättvisans hand - Sjuttonde kapitlet. Sanningens yra

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

till och med älskar minnet af denna
ädla flicka, som gaf sitt lif för dig,
så fördöme mig — min gosse — tror
jag inte, att hon är svartsjuk på henne.
En del folk tror inte att köpet är
riktigt, förrän kontanterna äro mottagna.»

Så händer det sig en dag tidigt i
juni, att Grace Church dekoreras för
fästlig vigsel.

Kommande från ceremonien ut till
hopen, som blockerar Broadway,
hviskar miss Alicia Gushee till sin väninna,
miss Lucia Orthodox: »Se, han lyfter
Blanche i vagnen. Herre Gud, så
romantisk brudgummen ser ut!»

»Om du med romantisk menar
solbränd, ena armen i band och en
antydan om svält i ögonen,» skrattar
hennes förtrogna.

»Bahl» ropar miss Gushee, »har du
hört den utomordentliga historien?»

»Nej, hvad då, du?»

»Jo, Blanche reste ju till Kuba för
att vårda Temple under ett anfall af
gula febern; fick den själf; var
sinnesrubbad två månader och försökte mörda
honom.»

TtHvad säger du?»

»Jo du, sköt honom i armen. Det
är skälet, hvarför han bär honom i
band. Jag begriper inte, hur han
vågar gifta sig med henne!»

»Pappa lämnade Blanche en million
dollars», svarar miss Orthodox
okonst-ladt. »Hon är nu nära på lika rik
som sin halfsyster. Där är hon, miss
Morales; hon med de mörka ögonen
och den fasansvärda blicken; hon som
grät under halfva vigselakten. Jag
undrar, hvad det kan betyda?»

»O Gud, har du inte hört!» ropar
miss Guschee. »Du har ju inte reda
på dig! Jo du, Laura hade en
beundrare, don Ignacio Pasquale Ortiz, den
rike spanioren, som dränkte sig i East
River. Hon kastade honom öfver bord
för en kuban, som gett sig ut i
kriget — en spoling vid namn Vidal.
Hon kniper sig nog en annan karl
innan Newportsäsongen är slut. Jag har

varit skolkamrat med Laura och
känner henne!»

Men sefioritan, ehuru hon har många
tillbud, tar inte någon annan karl.

Så hände det sig något år senare
en vacker hvardagseftermiddag några
minuter efter New-Yorktågets ankomst,
att Temple kommer ut i portiken till
sitt lilla landtställe i Irvington vid
Hudsonfloden och, kastande en blick bortåt
krocketplanen, där miss Morales och
två eller tre andra unga damer klubba
omkring kloten, ropar: »Hvar är

Blanche?»

»Ute och åker med sin pappa och
den lilla ängeln Maria», ropar mr
Pompey Smith, som tjänstgör på ett
makligt sätt med att återhämta förlupna
klot och som allmän rådgifvare
angående delikata spörsmål i spelet åt
de unga damerna.

Men utan att svara härpå ropar
Howard med ett ganska egendomligt
uttryck i ansiktet till miss Morales:
»Laura, kom in så fort du kan. Jag
har med mig en herre, som önskar
träffa dig.»

»Godt; så fort jag krockerat
Georgie Dawson till andra ändan af
världen», skrattar flickan.

Detta gör hon också lifligt och elakt,
mumlande för sig själf: »Jag
förmodar, det är den där efterhängsne
Charlie Masten, som inte låtsar förstå
half-kväden visa», hvarför hon suckar:
»Kommit för att tillbringa söndagen
här, kan jag tro. Jag skall en vacker
dag ge honom en tydligare vink.»

Laura svänger sin klubba och
Howard, som tycker, hon ger sig för god
tid med att prata med sina väninnor,
anmärkande: »Jag är tillbaka på
minuten», skrattar bistert.

Då den vackra flickan ändtligen
vänder sig om för att gå in, göra
hennes superba figur, utsökta ansikte och
strålande ögon, som stundom ha ett
väntande uttryck, intryck på honom,
och han tänker för sig själf: »Hvad
den stackars Charlie Masten skulle af-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:55:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1899/0776.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free