Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 12, december 1899 - Stackars Backman! Situation af Fredrik Nycander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
än att jag, utan din vilja, slutar vid
teatern och går in på Abrahamsons kontor.
Backman.
Då skall jag kalla dig en fallen son.
Då blir du onaturlig.
Hustrun (kommer in).
Ha ni inte slutat gräla än?
(Backman hostar).
Se så, nu får han ett nytt anfall.
När ska detta ta slut?
Backman.
Ni vill väl gärna, att det ska ta
slut, hva? (Till hustrun). Du slipper en
att sörja för, jag har ju varit dig en
ständig börda, en sten om halsen. Och
du, Adolf, du ser med ungdomens
ögon mot framtiden och har ingen
barmhärtighet med de gamle. Du är
otacksam, och det har ju ungdomen
rätt till.
Adolf.
Far!
Backman.
Sätt mig där i stolen, ty jag känner, att
det blir värre. (De sätta honom i en stol.)
Jag känner, att jag är en slagen man,
som ingenting förmår mot er bägge.
Ty jag har ideal, och ni ha inga ideal.
Och de, som inga ha, få alltid rätt.
Vi andra få alltid stryka på foten.
Så det är bäst, som sker. Det är inte
långt igen.
Hustrun.
Spring efter doktorn, Adolf 1
Backman.
Det är för sent. Stanna hos mig.
Jag vill se er bägge. Jag har alltid
älskat er, på mitt sätt, fastän ni
kanske inte förstått det, utan gått och
hatat mig. Jag har aldrig hatat er.
Jag har bara hatat en människa här i
världen. Och honom skulle jag vilja se.
Adolf.
Hvem, far?
Backman.
Geniet! Lind! Han, som kör på
segervagn genom världen. Honom
skulle jag vilja säga ett ord, förr än
jag dör.
Adolf.
Ska jag — —?
(Steg höras utanför.)
Hustrun.
Någon kommer.
(Lind inträder).
Adolf.
Det är han.
Lind.
Goddag, gamle Backman. Jag ville
se, hur det stod till med er. Illa,
ser jag.
Backman.
Ha, ni! Kommer ni med ett
medlidande? Jag vill inte ha ert
medlidande. Ni firade senast i går en stor
triumf, och här ser ni en gammal
kamrat, som gått fram öfver törnen.
Kommer ni för att visa mig ert
skadeglada, själfbelåtna ansikte?
Lind.
Ni bedömer mig orätt. Jag
kommer för att jag hört om er sjukdom,
för att man sagt mig, att ni har det
så svårt.
Backman.
Svårt, ja. Om ni inte varit så stor,
hade jag inte haft det så svårt. Jag
har alltid stått i er skugga. Om ni
hade dragit åt er skuggan lite, hade
jag trädt fram lite mer. Nu är det
för sent att komma med ert deltagande.
Lind.
Jag önskar, att ni sade mig ett
vänligt ord, innan ni dog.
Backman.
De vänliga orden ha torkat på
mina läppar. Hvad skulle jag kunna
säga er annat än: Jag har varit en
sten under er segervagn.
Lind.
Segervagn . * .
Backman,
Tror ni det inte själf? Har det
nånsin händt, att ni tviflat?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
