Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDERS JEURLING. ^ Edlund foto
I England ha emellertid
t / / c ai både Balfour och Chamberlain
a a ng i- - st0rpolitiska tal sökt
precist0 statsmån. scra Storbritanniens ställning
till kriget. Balfour har
sålunda betonat, att här icke alls vore fråga
om ett eröfringskrig; striden gällde endast
lika rätt för alla och den engelska kronans
öfverhöghet öfver Transvaal, som för öfrigt
i det sydafrikanska kolonialförbundet skulle
äga frihet och oberoende.
Al.GOT SANDBERG. llOHH /vlo.
Chamberlain har — något
England och oförsiktigt vill det synas —
Förenta talat om allianser, som
Stor-staterna. britannien skulle ha ingått
med sina bröder i
Nordamerikas Förenta stater och i Tyskland. Detta
tal har naturligtvis väckt stort uppseende
och från amerikansk sida redan erhållit
sitt beriktigande i presidenten Mac Kinleys
budskap till kongressen, hvari presidenten
oförbehållsamt förklarar, att Förenta
staterna icke kunna ingå allianser med
främmande makter i frågor, som icke
omedelbart röra amerikanska intressen.
Till Tyskland synes ett
e ,___, närmande ha skett. Käjsar
^ Wilhelm, som, då Jamesons
Tyskland. infall misslyckades, tillsände
presidenten Kriiger ett
lyck-önskningstclcgram och därmed uppväckte
cn storm af ovilja mot sig i England, har
påtagligen blifvit omstämd till större
välvilja för engelsmännens planer i Sydafrika.
Detta skulle i så fall stå i god
öfverens-stämmelse med hans afgjorda benägenhet
för att, tvärtemot förhållandena under
furst Bismarcks tid, närma sig England,
cn benägenhet, för hvilken han till och
med offrat ganska redbara tyska
kolonialintressen i östra Afrika.
För Frankrike ha de
svårigheter, i hvilka England
in-Frankrike. vecklats genom boerkriget,
endast kunnat vara välkomna.
Den oförtydbara skadeglädje,
som därstädes gör sig gällande, har också
stark bismak af att vara ett slags tröst för
den vanmakt, hvartill Frankrike genom sitt
inre tillstånd känner sig dömdt.
Domen öfver
Dreyfus.
blottat
förakt
cn
för
Den utgång,
Drevfusproces-sen i Renncs erhöll, har icke
häller varit ägnad att väcka
tillfredsställelse. Den har
inom det högre militärbefälet
upprörande korruption och ett
lag och rättvisa, som måste
framkalla lika mycken förfäran som sorg.
Mot all förmodan dömdes kapten Dreyfus
på nytt, men denna gång lät regeringen icke
domen gå i fullbordan, utan nöjde sig med
att benåda den olycklige. De kindpustar,
som gifvits rättvisan, bränna emellertid ännu
i hennes anlete, och, trots frågan om att
bevilja en allmän amnesti, torde det dock
hända att sista ordet ännu icke sagts i
denna upprörande sak. Ännu finnas
lyckligtvis bland Frankrikes ädlaste söner, dess
jurister, lärda och författare, tillräckligt
många män med hjärta och samvete, hvilka
äro beredda att fortfarande som förut
å-taga sig den kränkta rättvisans sak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
