- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 3 (1900) /
23

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sin ställning och komma närmare
hvarandra. Resultatet af att tvinga dem
närmare tillsammans, blir att
frambringa ännu större böjelse att åtskiljas
och starkare tryckning mot rummets
väggar.

Kulorna representera molekyler af
någon gas — till exempel syre.
Gasen tryckes mot väggarne af det kärl
hvari den inneslutes, till följd af
molekylernas repulsion. Denna repulsion
är deras värmekraft, och det
mekaniska arbetet att intvinga mera gas inom
en viss rymd frambringar mera värme,
därigenom äfven frambringande
starkare tryck. Om värmen aflägsnas
upphör trycket, molekylerna sträfva ej
längre att skilja sig från hvarandra.

Problemet att förvandla en gas till
ett flytande ämne löses genom att bringa
molekylerna intill hvarändra och
medan de befinna sig i denna ställning
borttaga från dem deras värmekraft
så att de stanna på sin plats.
Sam-mantryckning och afkylning äro
medlen till smältning. Af de två är af-,
kylningen till en viss grad
nödvändigast- Faraday insåg detta. I en skrift
som upplästes inför Royal Society i
London år 1845, talar han om én
temperatur vid eller utöfver hvilken
»det ej är antagligt att något slags
tryck, undantagandes möjligen ett
utomordentligt starkt sådant, kan
förvandla en gas till ett flytande ämne.»

År 1869, två år efter Faradays död,
bevisade Doktor Andrews detta faktum
och gaf namnet »kritisk temperatur»
åt den grad, utöfver hvilken intet tryck
kunde förvandla gas till vätska; det
tryck som smälter en gas vid dess
kritiska temperatur kallade han »det
kritiska trycket». En gas som
öfverskri-der sin kritiska temperatur kan
sammanpressas till dess den är tätare än
sin egen vätska, utan att visa minsta
tecken till att blifva flytande. Luft
har på så sätt sammanpressats tills, den
varit tätare än vatten och likväl
fortfarande varit en gas. Flytande luft

är omkring nio tiondelar så tung som
vatten. Den ryske kemisten
Vroblew-ski fann den kritiska temperaturen hos
syre vara — 171°» och det kritiska
trycket femtio atmosferer eller omkring
sjuhundrafemtio skålpund per
kvadrattum.

Faraday försökte att försätta syre i
flytande form, men hans pump,
hvilken kunde sammanpressa kväfve till
femtio atmosferer, kunde ej
sammanpressa s\re mer än till tjugusju
atmosferer. Ar 1885 bragte Professor
De-war vid Kongl. Institutet syre till sin
kritiska temperatur med samma medel
som Faraday hade till sin disposition,
därigenom bevisande att syrets
försättande i flytande form blifvit fördröj dt
fyrtio år till följd af en läcka i
pumpen. Intresset härvid ligger i den
obetydliga beskaffenheten hos hindret för
framgången. Ej häller är detta det
enda fallet i sitt slag inom den
vetenskapliga forskningen. Upptäckten af
Frauenhofer-strålarne i solspektrum
berodde på användandet af en smal
inskärning framför prisman. Med
användande af en dylik skulle Newton
varseblifvit dem, men han hade ett
cirkelrundt objektivglas då han
betraktade spektrum; så att den enkla
skil-naden mellan en såg och en borr kunde
hafva fördröjt astronomiens
framåtskridande i denna riktning ett helt
sekel.

Före uppfinnandet af ångpumpen
voro forskarna inskränkta till
handkraft för höjden af det tryck de kunde
utöfva, samt till frysningselement för
den grad af afkylning som stod till
deras förfogande. Lyckligtvis minskas
det fordrade trycket i samma mån som
förmågan att frambringa lägre
temperaturer ökas. Sålunda fordrar kolsyra
vid 88c sjuttiosju asmosferers tryck för
att blifva flytande, medan den vid 32°
.fordrar endast trettiosex atmosferer, vid
io° tjugo atmosferer och vid — 112°
fryser den i fria luften.

Tryck öfverstigande pumpens kraft

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:56:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1900/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free