Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DUFFET I DET »GRÖNA RUMMET».
hvitt bomullstyg, med af grönt
langarn inväfda stora rutor. Af samma
tyg är omhänget kring soffan —
hvilken äfven är säng — samt gardinen,
uppsatt med ringar på en stång öfver
fönstret. Tyget, som både är billigt
och vackert, är dock för ömtåligt på
möblerna.
IV.
Först i tiden, liksom främst i
ingripande betydelse med afseende å
sträf-van att närma folket till konsten, står
Stockholms arbetareinstitut. Själfva
föreläsningssalen där gör redan — genom
såväl konstruktion som dekorering — det
harmoniska och färgglada intryck,
öfver hvilket arbetare själfva ofta uttala
sin förnöjelse.
Genom sina skioptikonbilder — bland
hvilka arkitektoniska och skulpturala
mästerverk m. m. förekomma —
liksom genom sina söndagliga
folkkonserter har arbetareinstitutet äfven ver-
• Dessa äro — liksom de utmärkta
musik-aftnar för arbetat c, dera fru L. Netzcl under
flera år ordnat — a’s:dda att odia smaken
för värdefull musik.
kat ej blott för folkets allmänbildning
utan äfven för utvecklingen af dess
estetiska känsla. Och slutligen har
arbetareinstitutet i år — tack vare dess
skapares, doktor A. Nyströms,
tillmötesgående och intresse — två gånger
upplåtits till utställningslokal för ett,
under medverkan af konstnärer
ord-nadt) enkelt rum.
Det första af dessa rum ordnades
på våren, i syfte att visa huru man
äfven i ett helt vanligt rum, med fula
tapeter och med redan befintliga
föremål, skulle kunna åstadkomma ett
vackert intryck. Efter de ledsamma
brungula tapeterna måste således
möbelfärgen bestämmas till djupt blågrön. Ett
enkelt mönster — en grön bladkrans —
ritadt af artisten N. Kreuger, utfördes
med schablon på möblerna. Dessa
voro: en vanlig pinnsoffa, en bred,
sluten kommod, ett fällbord, stolar af
enkel »bond>-modell, en järnsäng, en
vanlig gungstol, en skänk — befriad från
spegel och krumelurer i ryggstycket!
— ett aflångt fönsterbord och en hög
byrå, allt helt rätt och slätt. Beslagen
voro af järn enligt den, genom Christian
Erikson åter upptagna, gamla stilen.
Möblerna kunde ha varit både
vackrare och bekvämare. Men dels var
tiden mellan idéns uttalande och
rummets anordnande mycket kort. Dels
utställdes alla möbler på herr A.
Lagerbergs risk, liksom öfriga utgifter för
utställningen skedde på anordnarnes,
hvilka således måste nöja sig med hvad
de kunde få. Men trots anordnarnes
själfkritik i detalj, nådde de emellertid
sitt hufvudsyfte, nämligen att visa huru
de allra enklaste, redan nu
tillgängliga, möbler kunna gifva ett vackert
intryck, i fall de hållas i en behaglig
färgton och äro fria från meningslösa
och fula ornament — d. v. s. äro raka
motsatsen till de vanliga fula,
mörk-polerade, utkrusade möblerna i
imiterade träslag!
För att stämma med den blå
möbelfärgen, gjordes vidare i gult en bord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
