- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 3 (1900) /
61

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hundra och lika fullt besegrat honom, ned honom i hörnet igen och sade:

och ändå var Bob, som ni vet, den ’Det här narrspelet har gått för långt

värste att skälla ned folk, som fanns, och vi måste ha ett slut på det nu

Fransmannen fortfor att rasa och blef tvärt på skifvan. Hörde ni inte jag

allt ursinnigare och ursinnigare med sade cochon. Jag ämnar cochott och ni

hvar minut, och jag insåg, att det ej gjorde klokast i att cochon ni också,

led minsta tvifvel om att han var en annars ska jag laga att ni gör detl’

farlig dåre. Äfven denna gång hoppade han upp,

»Jag steg upp och lät honom prata så fort jag släppte honom och försökte
en stund, framkastande då och då ett bita mig. Jag ville naturligtvis inte
’non comprenny’ och ’cochon’ just för slå en så’n liten spoling, frånsedt att

»DE HALADE OSS BÅDA TVÅ TILL EN MAGISTRATSPERSON»

att lugna honom, men efter en stund
kom han mig ända in på lifvet och
knöt näfven under näsan på mig. Detta
var för mycket, hvarför jag grep honom
vid axlame och slängde ned honom i
ett höm sägande: ’Sitt där och håll er
lugn, annars kommer ni att få ett litet
meningsutbyte med mig.’ Men i samma
ögonblick jag släppte honom, hoppade
han upp igen som en guttaperkaboll
och rusade emot mig alldeles som en
liten mops mot en häst, med ett
utseende, som om han skulle velat slita
mig i tusen bitar. Därför dängde jag

han inte mer förstod sig på att
hand-tera knytnäfvame än engeln Gabriel,
hvarför jag vek ihop armame bakom
ryggen på honom och band ihop dem
med klädremmen. Märkande nu, att
han visade en tadelvärd böjelse för att
sparkas knöt jag äfven ihop benen med
en annan rem och sträckte ut honom
på vagnssätet med hans paket under
hufvudet. Men godhet var alldeles
bortkastad på denne fransman. Han
försökte bita mig och icke nog med
att han spottade som en katt, gaf han
till ett tjut värre än en lokomotivhviss-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:56:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1900/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free